söndag 14 augusti 2011

Honungsfällan

Jag undrar vem jag försökte lura igår?
Det är väl självklart att jag inte tröttnar (mer än högst temporärt) på det skrivna ordet.
Idag har jag läst Unni Lindells; Honungsfällan och även om det är obehagligt att läsa om barn och djur som far illa, har hennes deckare upprättat min tro på välskrivna kriminalromaner igen.

Och ja, det går utmärkt att läsa en roman samtidigt som jag fixar lunch, hutar åt barn och plockar mig fram genom hemmet.
Det är bara en fråga om väl uppövad simultankapacitet!

3 kommentarer:

Ezter sa...

Sen man väl lärt sig, går det utmärkt att läsa i alla lägen!

Tankar vid midnatt sa...

Tycker inte om böcker där barn och djur far illa. Läser Pockethäxans bok som snart är färdig att recenseras.
Söndagskram

Milla sa...

Wow, där har du mer simultanförmåga än mig...och då är jag i a f kvinna, hehehe.
Kram Milla