söndag 8 januari 2017

'Prepperi, preppera'!

Det där med att lämna boktips kom visst av sig helt.
Nästan 1,5 år har passerat sen jag gjorde ett nerslag i bloggvärlden och det kanske inte är så konstigt; att ägna dagarna åt att prata, berätta, planera, undervisa och hänga med skolelever tar faktiskt bort orken och lusten till att häva ur mig en massa ord på nätet om kvällarna.

Den däringa boken jag tänkte tipsa om har hunnit växa till en avslutad trilogi, påverkat mitt surfande och bidragit till delvis ökade kostnader - men även större trygghet - förhoppningsvis?!

Nu är jag inte särskilt rädd av mig.
Typ inte ett dyft, mer än för ormar och kanske lite för att mina barn ska bli alldeles för tilltufsade av sin omgivning?

Boken då?
Andra delen i trilogin i serien 'Stjärnklart' av Lars Wilderäng - Stjärnfall!
(Sista delen heter för övrigt Stjärndamm).

Som med de flesta serier, filmer, återupprepade favoriter osv är första delen bäst.
Å andra sidan knyter Lars ihop sin story.
Behållning av att ha läst serien är dock för min del att jag avsatt en ohemult massa timmar till att fundera över vad-som-verkligen-behövs.
I händelse av Total Kollaps!
Samt nästan lika många timmar surfandes på mer eller mindre obskyra sajter, bloggar och forum.

Att vi bott på landet under många år, med tillhörande strömavbrott, insnöningar, långt-till-affären-avstånd och många barn/djur som behöver mat/vatten/värme är ingen nyhet.
Inte att jag gillar viss framförhållning kring mat i frysen, ved i boden och foder till djuren på hemmaplan heller.
Att just den inställningen till framförhållning kallas för 'prepping' i vissa kretsar är nytt däremot.
För mig.

Förra sommarens (2015) investering i bergvärme, frigjorde en yta, perfekt för förvaring av allt det-där-som-är-bra-att-ha-hemma.
Ja, i händelse av extralånga strömavbrott.
Eller zombieapokalypser...

Visserligen har jag aldrig varit någon fan av zombieserier men inom prepperkretsar är just zombies en  vanlig metafor för att vara förberedd för allt!
Verkligen Allt!
Ungefär som att bo på landet med hemmet och gården nedlusad av små och stora två- och fyrbeningar då.

I det där utrymmet hamnade diverse hyllor som sakta men säkert fylls på med bra-att-saker.
(Nu kommer min familj protestera å det gruvligaste, hela vårt hem är fyllt med bra-att-ha-saker. Eller rent skräp, om ni frågar dem)!
Vattendunkar, inlagda grönsaker, sommarens sista skörd av äpplen, fodermorötter till djuren, extra toapapper och kaffe.
Just kaffe är bistert att vara utan...

Dessutom är det rätt lattjo att kunna 'shoppa' på hemmaplan, när barnen efterfrågar juice eller baconost på tub.
Eller ketchup.
Eller ha ett ställe där det faktiskt får plats, är lämpligt och idealiskt att förvara större mängder lök på.

Jag är långt ifrån någon domedagsprofet, survivalist eller vapenfanatiker med tändstål, överlevnadskniv och en egen praktisk MacGyver nerstoppade i benfickorna och med paracordarmbandet runt handleden men att det finns fler som gillar vettig framförhållning och inser vikten av att kunna 'reda sig själva' under en tid är både uppmuntrande och viktigt.
Oavsett hur man vill definiera sig själv.

Prepper eller bara sunt-förnuftig.





måndag 27 juli 2015

Sommarstiltje = tokös?

Om nu någon hade missat det, är det akut semesterläge här.
Det innebär: noll intresse för bloggandet, hysteriskt mycket läsande (återkommer med boktips), full snurr på annexets rotation av gäster, ohemult många ungar - både av två-, som av fyrbent karaktär.

Vi har det riktigt bra, trots frånvaron av stekande sommarhetta och eonlånga badsejourer!

tisdag 28 april 2015

Bland ekvationer, kalkyler och offerter

Vissa dagar skramlar det bara till.
Inte enbart för att det faktiskt är normaltillståndet i mitt liv - utan för att vissa polletter dimper ner på rätt ställe.
Idag insåg jag till exempel att jag är en betydligt mycket bättre person på att förklara märkliga problemlösningstal i matematik, än vad jag någonsin vågat drömma om.

Alltså - vi ska inte glömma bort att jag valde Humanistisk linje på gymnasiet en gång i tiden, inte för att jag var så ohemult intresserad av att tillägna mig kunskaper i främmande språk - som för att undgå fler mattelektioner!
Ändå verkar det som om mitt relativa ointresse/kunskapsnivå/matematiska tänkande är en ångström (!) bättre än vad jag vanligtvis försöker göra gällande!?

Jag har nästan tillbringat all min vakna tid, både på jobbet och hemma, med att räkna, förklara, peppa och klura på just mattetal idag.
Nu är det verkligen inga kärnfysik-rymdforsknings-rädda-världen-uträkningar vi pratar om men utifrån min horisont är det anmärkningsvärt många timmar som ägnats åt ämnet.

Först lekte vi matteprov på morgonen, sen praktisk tillämpning av tidigare matematiskt framställda ritningar- skalenligt -därefter mer problemlösning, följt av 2av4 egna barns matteläxor som innehöll en del bråk, x/y-faktorer och busenkla ekvationer.

Och däremellan har jag roat mig med att göra överslag av störst ekonomiska besparing, kontra insats, kontra offertkalkylsjämförelser av jord-, vs bergvärme för vår gårds räkning.

Någon som har åsikter om bäst eller sämst här, räck upp en hand, tack!

Till sist ska ni även få ett klockrent boktips för matteovilliga barn; Sifferdjävulen!
Någonstans i mina gömmor finns den, redo att letas fram och läsas högt för nästa kull barn i det Mångmammska hemmet.

(Men hörrni, har ni några som helst åsikter om det här med berg/jordvärme - hojta till är ni snälla)!

måndag 13 april 2015

Sprickfärdig av stolthet!

Ibland glömmer jag bort att jag är en så kallat "skrivande person".
En sådan som inte mår fullständigt komplett bra om jag inte får knattra på tangenter, spreta ner spridda anteckningar, lämna drivor av lappar om besynnerliga tankar, åsikter eller fixa idéer runtomkring mig.

Tur att jag blir påmind om det lite då och då.

I lördags ringde storadottern mig och svarade bara kryptiskt att: "jag ska bli utgiven".
Givetvis var jag full av frågor, illtjut och gratulationer - på en och samma gång.
Idag är det offentliggjort från förlagets sida.
Dotterns debutroman - är inte bara solklar vinnare i deras tävling - utan även tänkt att bli tryckt och utgiven vad det lider.

Jisses så ohemult roligt, stolthetsframkallande och galet det-händer-inte-på-första-försöket-artat det är!

Som tur är, fick denna vinst mig att komma ihåg min blogg som numera för en tynande tillvaro.
Visserligen lämnar jag fortfarande drivor med lappar, anteckningar, planeringar, sammanställningar och utvärderingar efter mig men kanske snarare av arbetsrelaterad karaktär än lustfylld blogg/krönike/skönlitterär dito.

Å andra sidan klagar jag verkligen inte.
Att ranta runt i skolkorridorer dagarna i ända, slåss med bångstyriga tonåringar, utbyta erfarenheter med kollegor och ha åsikter om pedagogik stup i kvarten är vansinnigt underhållande det med.

Annars hade jag nog inte börjat planera för en fortsatt karriär inom skolans värld efter kommande sommarlov.
För det har jag.
Planer alltså.
Karriär är nog att ta i lite men elevhänget gillar jag.
Skarpt. 

Ännu-allra-mest-lattjo är ändå att dottern vann!

torsdag 12 mars 2015

Bland gympadojor och vätskebälten

Utöver mitt dagliga flängande i skolans korridorer, som är en nygammal last, har jag skaffat mig en ny.

Det här med långa kvällspromenader med Gunnarhunden kopplad, gör ju att det blir lite av en sport att ha koll på hur många steg jag tar per dag?
Hur långt jag egentligen går och hur stor del av dygnet jag befinner mig i promenerande rörelse?

Hittills har jag kunnat konstatera några - för mig - nya saker!
1) jag kliver runt en sisådär 13 000 - 15 000 steg per dag!
2) jag går vanligtvis en dryg mil om dagen, om inte mer.
3) jag är fysiskt (promenadig) effektivt aktiv ca en åttondel av dygnet!

Kontentan av detta är att jag börjat porrsurfa på träningskläder, midjebälten att fästa kopplet i,  fiffiga stegräknarappar, vandringskängor och har så smått snuddat vid tanken att kanske, kanske revidera min tidigare tanke om löpning?!
Än så länge har inte mindre än två (2) skoleveranser anlänt från (håll i er nu) Sportamore, ?!?


Kan någon ringa männen med vita kramtröjor - å det snaraste  - tack!

måndag 9 mars 2015

Lektioner

Ja jisses!
Här ägnar jag dagarna åt att banka in "pluttifikationstabellen-engelska verb-algebra-historiska händelser-kolväten-optik-osv- osv".
Gissa vad?
När jag väl kommer hem - Så fortsätter jag i samma glada tempo!
Gånger fyra!
Med mina egna telningar.

Hittills har vi mosat igenom;
Läsläxa med motsatsord.
Textanalys.
Algebra (!).
Sant-eller-falskt-påståenden i meningar, kopplad till en bild.
Klockan.

För övrigt är klockan i verkliga livet drygt åtta på kvällen, vilket innebär att det gått ganska exakt 12 timmar sen jag stuvade in barn i bilen för färd mot...Skolan!

Nu får det faktiskt räcka med lektioner för idag.
Något skoj ska vi väl ändå spara till imorgon!

söndag 8 mars 2015

Still alive!

Hej alla bloggläsare, vänner, obekantingar och annat löst folk.
Jag har varit generalusel på att vårda mitt 'varumärke', min blogg och mitt skrivande.

Livet är gott!
Fullt av barn, större som mindre, läroplanen, litteratur, läromedel, läxläsning och fina föräldrakontakter, givande möten, långa hundpromenader och dagar/veckor/månader som går i normalt mångmammatempo.

Pysselkungen har hunnit bli 11 och bloggen 6 år gamla.
Våren knackar på dörren, hästarna ser tufsiga ut i pälsen i den annalkande vårfällningen och jag har bättre ekonomi än tid - något som är stick i stäv med tidigare livserfarenhet.

Hoppas ni alla har det minst lika bra som jag!