Kortslutning och ull

Hon, ni vet med det braiga minnet?
Hon som kallar sig för mångmamma.
Hon hade visst missat ett inbokat möte i förmiddags.
Som tur var hade även den där andra hon också gjort det!
Hon som här i bloggen kallas för Flugan, eller stundtals för Freundin!

För flera veckor sedan bestämde vi att vi skulle ses en barnlös förmiddag för att karda och tova ull.
Det var just det, flera veckor sedan!
Fast Flugan hade lyckats plita ner det i sin almanacka när jag bara trott mig om att begripa min mobils kalenderfunktion.
Nåväl, efter ett påminnelsesms bladade jag över med blixtens hastighet för att mötas av nygräddade muffins - lyx!!!
Sen åkte ull och kardor fram och jag fick återigen känna på hur jobbigt det är att karda.
För hand!
Stark blir man nog om det ska befästas som en nygammal hobby!?

För en herrans massa år sedan lärde jag en massa tanter hur man drar kapliner - det ursprungsmaterial man har att jobba med när det tillverkas hattar.
Ja, jag kan sånt!
Dra hattar alltså.

Som motprestation fick jag lära mig av dessa tanter hur en karda ska dras - eller snarare hanteras, och hur man filtar till det när man vill tova.
Lattjo!

Nu är bakluckan fortfarande fylld med kardad och okardad ull eftersom resten av dagen inte varit fullt så lyxig som morgonmuffinsen.
Jag är gräsänka.

Far-är-rar befinner sig utrikes, i ett troligtvis mer behagligt klimat än vad som råder på våra breddgrader, under resten av veckan.
Självklart är det två kvällsmöten inbokade för mor denna vecka.
Vad skulle jag göra utan mina stora barn, det undrar jag ofta!?

Storsonen skötte ruljansen med den äran ikväll och på torsdag kommer han få sällskap av extradotter P vid huligansängsslängning!

Imorgon blir det fullt ös från morgon till kväll med alla mina normala uppgifter här hemma - typ köra tusen varv runt Småland med barn, utfodra barn och djur, läsa läxor, tvätta, bära ved, natta och dessutom se till att det blir varmt och skönt i huset.
Pannan i källaren har sina egna små hyss för sig och behöver en fast men vänlig hand vid laddning!

Nu som först har jag landat för kvällen och ser fram emot en okristligt tidig morgon med busstaxifärd, stressfrukost och tjatkampanj för att kunna mota ut fyra små-vilda-glada genom dörren, i ungefär rätt tid för att inte komma försent till dagens aktiviteter.
Ni vet, sådana där petitesser som skola och slikt!

Guten abend, och Flugan; Dina muffins är makalösa!!!