Föräldramöten kan vara tröttsamma, långtråkiga, ointressanta eller...eller alldeles underbara.
Nästan iallafall.
Kvällens ihoptrummade föräldramöte i Sheriffens klass hörde till de mer inspirerande.
Ändå pratade vi företrädesvis om de problem som finns inom olika grupper i klassen.
Men mest om hur vi som homogen (nåja!) föräldragrupp ska kunna bemöta och stävja problemen.
Känns precis som rektorn sa avslutningsvis; Jag kommer lägga mig med ett leende på läpparna ikväll.
Tror det här kan bli bra!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Härligt när man lämnar ett föräldramöte på det viset:)
Men....
Tänk vad "lite problem" kan väcka liv i en skara föräldrar eller i andra grupper, för den delen?
Är det för att de bryr sig eller för att det äntligen finns nå´t intressant att skvallra om i byn?
Kan känna igen situationer av både och.
Är det människans primitiva "Den starkaste överlever" eller
"Rovdjursinstinkten & lukten av blod" som kopplas på som t ex. vid en trafikolycka(ursäkta min parallella koppling)
Vi hade en "situation" i sonens klass som fick mig att fundera vad det är för instinkter som triggas i vissa föräldrar. Försvarsinstinkten var en tydlig del hos vissa föräldrar, vilket gav fruktansvärda konsekvenser för en redan utsatt elev...samt helt fel signaler om vad som är rätt eller fel, till sina egna barn?
Undrar vad som triggade mig?
Sov gott! Kram Milla
Det måste vara underbart att få ha den känslan. Det är oerhört viktigt att föräldrargruppen kan kommunicera och ta hand om olika problem som kan dyka upp. Du har nog dragit en vinstlott i föräldrargruppslotteriet....:-)
Skicka en kommentar