Riset fortsätter att anfalla.

Och så var jag där igen.
I hagen.
Med allt riset, ni vet.

Tyvärr funkade inte min om-jag-stoppar-huvudet-i-sanden-och-känner-mig-lite-ynklig-taktik särskilt bra förra helgen.
Det eländiga riset försvann faktiskt inte av sig självt.
Nog för att björkris bryts ner relativt snabbt men inte fullt så snabbt.

Om jag säger så här, jag kommer snart behöva hoppa in i duschen om jag inte vill skrämma iväg fler än de ännu icke sommarvaknade flugorna.
Till och med de hade flytt, om de hade hunnit vakna.

Snart har jag iallafall röjt fram marken på en yta stor som en hektar.
Bara ytterligare två-tre hektar att röja.

Fast ska vi se det positivt - och det ska vi ju - har jag fått inte bara gratis träning utan till och med betald träning även om det inte kommer fladdra in några sköna tusenpengar på just mitt lilla blåskonto.
Men företaget far-är-rar/mångmamma kommer bli lite gladare.
Och det är ju bra!