torsdag 13 maj 2010

Litterära funderingar

Ok, jag har ett problem.
För mig - ett relativt svårlöst sådant.

Att hålla mig inom givna ramar, i detta fall ett maximalt antal tecken som ska produceras varannan vecka, är mycket svårare än jag trodde.

Antagligen är det nyttigt för mig.
Att bli tvungen att kritiskt granska mina texter och skära bort ovidkommande ord är säkert bara bra för mig.
Men attans vad trist!

Själv älskar jag tegelstenar till böcker, avskräcks inte av en lång artikel, ett blogginlägg eller liknande under förutsättning att innehållet intresserar mig.
Roar eller oroar.

Fast alla är inte likadan och tidningar har begränsat med utrymme så jag hyser förståelse för de ramar som är satta.



Kanske ska fundera på den där boken...?

5 kommentarer:

Märta sa...

Visst är det svårt!
Gäller att gå hårt fram och våga tro att budskapet går fram även om det känns som att man slaktar texten.
Själv älskar jag också tegelstenar till böcker, kan bli avskräckt om boken är för tunn snarare!

Anonym sa...

Ja, men spännande att få utvärdera sig själv och försöka få fram det man vill ha sagt i färre ord! Milla

Trillingmamman sa...

Fantastisk läsning!

Har många barn själv både egna och bonusbarn. Kan inte bli annat än härligt, förvirrat och kärleksfullt.


Mvh Eva

Fisken sa...

Oj du är igång nu? Vad spännande! När kan jag läsa första alstret?

Mångmamma sa...

Märta och Milla; Ni har helt rätt.
Trillingmamma; Tack!
Fisken; Växjös nyhetsbibel - Smålandsposten, varannan vecka från och med igår!