Jag undrar hur kommunens planerare av förskoleplatser fungerar?
Hur svårt kan det vara att läsa innantill?
Att gissa sig till att nästan alla barn mellan 1 och 6 år någon gång, under kortare eller längre dagar kommer att behöva barnomsorg kan ju inte vara någon nyhet direkt.
Det är ju faktiskt så vi byggt upp vårt samhälle.
Att det dessutom är mycket troligt att så gott som alla 4-5 åringar kommer att utnyttja den sk förskolereformen, alltså inte bara de som redan sedan tidigare är inskrivna utan även de som av olika anledningar dittills varit hemmabarn.
Vari ligger problemet att inte kunna planera för kommande års troliga behov?
Födelsestatestiken är ju ingen statshemlighet direkt.
Med ett snitt av barns ålder på 12-15 månader före förskolestart, borde det ge relativt gott om utrymme för personal och lokalplanering.
Ändå.
Min lilla fröken-ilskebytta skulle vara i stort behov av en paus från sin mor några timmar i veckan.
För att inte tala om vad jag skulle må bra av det.
Inga absurda tider vi pratar om, två-tre förmiddagar i veckan mellan 8.15 och 11.15.
Bara så pass att vi hinner få en chans att sakna varandra och hon lite eget utrymme med jämnåriga kompisar.
Finns det plats tror ni?
Nix, inte där jag tänkt mig.
27 barn inskrivna på samma avdelning, fyra vuxna varav två inte ens arbetar heltid.
Alternativet kanske skulle vara en dagbarnvårdare.
Jag gillar alternativet med dagmammor.
Till de små barnen som sällan far väl av stora grupper.
Men min lilla fröken behöver en annan typ av stimulans där en större grupp inte borde vara något problem.
Fast 27 barn är redan 2 för många, minst, på denna avdelning.
Om det nu kommit som en överraskning för rektorn ändå.
Då skulle jag inget sagt.
Men jag ställde henne i kö långt innan jag behövt, inga tre månader i förväg här inte.
Snarare nio månader.
Till saken hör att hon hade rätt till en plats från och med nu i september.
Detta politiska beslut att alla 4-5 åringar ska ha rätt till pedagogisk verksamhet under den tid som följer skolåret, helt kostnadsfritt i 15 timmar per vecka, tja, inte funkar det i praktiken i alla fall.
Så vad kommer en mångmamma göra?
Inte kan jag med gott samvete knöka in henne någonstans bara för att rätt ska vara rätt.
Jag har inte samma behov som en lågavlönad-ensamstående-måste-jobba-för-att-överleva förälder.
Jag är i grund och botten motståndare till all form av kollektiv barnförvaring, jag kan faktiskt inte skylla på något annat än möjligtvis personlig lättja.
Det vore skönt med en paus ibland från en krävande fyraåring som mer än gärna bryter ihop några gånger om dagen.
Få lite andrum och känna att hon ändå har en egen liten värld med egna kompisar och egna fröknar.
Låta henne få känna sig lite stor.
Jag gör nog som jag brukar, talar allvar med rektorn och låter min lilla fröken vara hemma ännu ett tag.
Inte tänker jag låta henne bli en bricka i något spel för sakens skull.
onsdag 25 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar