Plus och minus

Gårdagen bjöd på både plus och minus - som sig bör.
På plussidan hamnar utvecklingssamtalet med Sheriffen och tillhörande fröknar.
Samt mängden böcker som hann släpas hem från biblioteket (och läsas ut...ja, jag vet, jag har lätt för att bli absorberad av en bra historia..).

På minussidan hamnar den tidigare nämnda rektorn som skulle vidtalas i ämnet allmän förskola och kommunernas skyldigheter..
Hon har gått på semester!
Återkommer den åttonde december!
Inte någon större idé att hetsa upp sig och kasta sig över den stackars ställföreträdaren heller, det är ju inget akut ärende direkt.
Samt diskmaskinsreparatören.
Han kvalar också in på minussidan, kanske oförskyllt men ändå.

Vår nyligen införskaffade diskmaskin (köpt sommaren -09) la plötsligt bara av för två veckor sedan.
När far-är-rar rotat fram garantisedel och kvitto, bokades ett besök med denne reparatör.
Under tiden travades disken i högar på köksbänken.
Eftersom familjen inte är direkt liten, köksbänken kort och porslinsutbudet snabbt "tar slut", blev handdisk lösningen.

Jaha ja, inget större problem, får man väl stå ut med tänker ni?!
Finns en liten, liten hake.
Mina händer!

De trivs inte i svenskt höst-och-vinter klimat och än mindre med evigt-baltande-med-vatten!
Kontinuerliga blöjbyten år efter år brukar vara illa nog, disktrasan är som bekant fastopererad i pincettgreppet och resultatet låter inte vänta på sig.

Mina händer påminner starkt om det trasiga och spruckna lädret i en sedan länge avliden onkels älsklingsfåtölj.
Toktrasiga med andra ord.
Folk brukar undra om jag skurit mig på fingrarna/knogarna/fingerblommorna?
Nix, bara självsprickor.
Som dessutom knappt känns längre eftersom de är så vanligt förekommande.

Nåväl, reparatören kom fram till att han behövde beställa en cirkulationspump och skulle återkomma när den dykt upp.

Så någon gång framåt påsk kanske mina händer återtar sitt ursprungliga utseende!