torsdag 17 januari 2013

Amöbafasoner?

Jag ogillar tanken på medborgargarden.
Jag vill gärna fortsätta tro att ett frihetsberövande, sanktionerat av samhället, leder till något mer än "androm till varnagel".
Att en frisläppt fånge faktiskt har suttit av sin tid och sonat sitt brott.

Tyvärr vill jag tro det - vilket inte betyder att jag verkligen litar på det.

Den här mannen, om jag nu ska döma lite slarvigt efter medias rapporter vilka är de enda jag tagit del av, känns inte helt stabil att ha lösdrivande ute samhället igen.
Men vad vet jag?

Just förlåtelsebiten och avsaknaden av hämndbegär har jag svårast för när vi pratar Nya Testamentet visavi Gamla dito.
Om det fungerar och när det fungerar, är det ett bevis på att brott inte lönar sig.
Att det verkligen är bättre att fria än fälla.
När det däremot inte visar sig ha effekt, då slår tanken på "ett öga för ett öga" till blixtsnabbt.

Dessutom är jag inte mer än människa och hans brott är ett av de allra mest avskyvärda jag kan tänka mig.
Att misshandla och slutligen döda ett barn är så lågt stående man bara kan komma, faktiskt så lågt att jag anser att gärningsmannen/kvinnan förverkat rätten till att kalla sig själv för människa.












1 kommentar:

Ezter sa...

Nä, det känns verkligen inte tryggt, vare sig att han eller mamman är fria!