onsdag 8 februari 2012

Reinfeldt försöker ju i alla fall räkna!

Att det kan vara svårt att förmedla ett budskap - utan att riskera missförstånd - när en text skrivs och senare läses, det är en sak.
Att det uppenbarligen är lika svårt att i rörlig bild med tillhörande ljud, kunna föra fram ett budskap utan att missförstås - det har jag svårare att begripa!?

Nu har jag försökt penetrera bloggar, sociala forum, nyhetssajter osv i min jakt på "vad-Reinfeldt-egentligen-sa", utan att begripa vad den här masshysteriska stormen i ett pyttelitet vattenglas handlar om?

Var, exakt, har Fredrik sagt att ALLA ska jobba till 75 års ålder?
Var, exakt, har Fredrik hävdat att ALLA ska omskola sig till dyra studiemedelskostnader?
Var, exakt, har Fredrik hävdat att det är detta regeringen ska lägga allt krut på för att få igenom?

Jag begriper inte problemet?

Att många arbetar för att leva och inte tvärtom - är ett faktum.
Att många är fullständigt slutkörda i kroppen vid betydligt yngre år än min högst oaktningsvärda, är också ett obestridligt faktum.
Att det finns lågstatus- och låglöneyrken samt tuffa kroppsarbeten där det verkligen inte fungerar med samma typ av tempo i decennium efter decennium är väl inget vi behöver orda om?

Men de där som har levt för att arbeta?
De som faktiskt känner sig förbrukade, kastade på soptippen vid fyllda 65 eller 67 och som gärna skulle ha velat ha kvar en fot på den så kallade arbetsmarknaden?
Eller de som efter 20-25 års harvande i ett mindre välbetalt och fysiskt slitigt yrke, känner att det kan vara värt några års omskolning för att få ett lugnare avslut på sitt yrkesliv?
Ska de inte få den möjligheten?

Att forskare idag ser tendensen till att vi lever allt längre, samtidigt som vi studerar/dräller runt i alltför många år, innan vi inträder på arbetsmarknaden leder ju per automatik till att vi faktiskt spenderar fler år i livet med att INTE arbeta.
På sikt alltså.
Enkel matematik råder i detta sammanhang.

Saxat från Dn 8/2-12
Lena Lundkvist från Statistiska Centralbyrån. Hon fortsatte med matematiken för att såväl skissera andra lösningar som att illustrera problemet.

Räkneakten är enkel. Alla 0–19-åringar och alla över 65 divideras med alla 20–64-åringar – de mest förvärvsaktiva åldrarna. Det ger en ”demografisk försörjningskvot”. För Sveriges del har den siffran legat tämligen stadigt på 0,7. Men den är på väg uppåt. För att få den att stanna på 0,7 skulle – enligt Lena Lundkvist – pensionsåldern behöva höjas successivt med sammantaget tre år fram till år 2033. Om Sverige på frivillig väg kunde vinna ett eller kanske ett och ett halvt år i början av yrkeslivet i stället, skulle inte pensionsåldern behöva höjas lika mycket.


Jag tycker att vår statsminister är osedvanligt förutseende när han vill försöka "rita om den mentala kartan" och ge sig i kast med någon form av framtidsvision.
Att han har en stor poäng i sitt; "Jag tror inte att svenska folket är beredda att göra allt för stort avkall på sin levnadsstandard."

Ska vi fortsätta hålla fanan högt med en sjukvård, skola, infrastruktur som är rimligt tillgänglig för alla, bör vi se över våra utgifter.
Att det skulle finnas en enda totalsumma med jobb - och alltför många som ska fördelas på uppgifterna - är en missvisande sanning.
Omprioriteringar, rörlighet och innovativa lösningar är inte endast uppkomna i stunder av kriser och nöd, även om Nöden ofta beskylls för att vara uppfinningarnas Moder.

Jag känner till flera av mina ovan nämnda exempel, på personer som dels;
1) velat jobba längre upp i åren men sett sig tvungna att sluta på grund av ålder.
2) faktiskt omskolat sig efter ett kvartssekels arbete med tungt fysiskt arbete som lett till förslitningsskador och som nu har möjlighet att få avsluta sin yrkesverksamma bana på ett stillsammare sätt.

Nej, tänk om, tänk rätt och framförallt - lyssna till det faktiska budskapet innan drevet släpps loss.
Rom byggdes inte på en dag.


Nu återstår bara att se på vilket sätt ni som läsare kommer att förfasa er, misstolka och uppröras av detta mitt inlägg!?

15 kommentarer:

Cicki sa...

Jag tänker inte förfasa mig speciellt mycket. Jag tycker det är klokt tänkt att få en mer flexibel pensioneringsålder. Att det är upp till var och en att själv välja när man vill sluta arbeta. Det är klart att så länge det finns arbeten som skapar förslitningsskador så kommer det vara en grupp som inte kan jobba så länge som de kanske skulle önska.

Ang möjligheten till omskolning så skulle jag kunna tänka mig att studera igen. Lära mig lite mer om tillskärning och mönstertillverkning t ex. Kunskap är aldrig tungt att bära.

Nu tillhör jag den där konstiga gruppen som tillhör både det gamla och det nya pensionssystemet så jag har ännu inte blivit riktigt klok på hur mycket det kommer att bli. Det blir nog ungefär som det är nu även om mina väninnor försöker skrämma mig med att jag kommer att få ännu mindre än jag har idag. Säger som Scarlette O´Hara: "Det ska jag tänka på en annan dag".

LillaTuss sa...

Flexibilitet och valmöjlighet är alltid bra... så länge det inte drabbar andra i slutänden. Jag funderar mest på vad som händer med de pensionspengar jag slitit ihop under nästan 30 år i arbetslivet (ja... jag började jobba vid 16)? Det är ju mina surt förvärvade slantar och det minsta jag begär är att jag får ta del av MIN del den dagen jag går i pension.

Ezter sa...

Jag förfasar mig inte heller, men efter att hans regering urholkat välfärden ett bra tag, blir detta droppen för många!
Jag tittar aldrig i det oranga kuvertet, det har i många år sett illa ut, för den dagen den sorgen, tycker jag. Allt hinner ändra sig igen så man kan inte oroa sig nu för hur det är då!
Njut av livet så länge du kan!

Milla sa...

Väl skrivet. Om jag hade din förmåga att sätta ord på det hela så var det så jag uppfattade Reinfeldt.
Att det var Möjligheter som skulle skapas inte ett kollektivt slag under bältet. Jag ser det som en möjlighet och en trygghet att veta att det finns en framtid för mig. Att efter 40, med sjukskrivning i bagaget och med behov av tid för att komma in i yrkeslivet kan erbjudas möjlighet och redskap för att ges chansen att få avsluta mitt yrkesverksamma liv med känslan av att ha deltagit på ett värdigt sätt.
Tolkningsfrihet råder och vissa tår är ömmare än andra men det har också kommit mycket positivt ur Reinfeldts handlingskraftighet.

Kram

Anonym sa...

jo men de finns ju absolut väldigt många arbeten att få i det här jävla moderat samhället avsätt rainfeldt för helvete

bloggtant sa...

Jag förfasar mig, har misstolkat och är upprörd....
eller...
är jag bara så uttråkad av att sitta på tåg ;)

Märta sa...

Välskrivet och initierat som vanligt! :)

Tror du inte mycket ligger i kvällstidningarnas braskande rubriker? Att människor inte fördjupar sig och tar reda på fakta utan går i taket och tror att ALLA måste jobba till 75 års ålder?

Att en politiker efter 12 år i tjänst kan gå i pension vid 50 med en pension på ca 38 lax i månaden fram till 65 kan ju liksom sticka lite i ögonen på det ensamstående vårdbiträdet Beda, 50 år med förslitningsskador, då. Vi och dom-känslan blir överväldigande.

Och jag kan riktigt se hur Åkesson skissar på ett tal om hur statens finanser ska förbättras för att räcka till pension åt "svenskarna". :(

Själv pensionssparar jag privat och är löjligt aktiv med att försöka få bästa avkastning på min PPM, för som ekonom tycker jag att det är en smula skrämmande att många stoppar huvudet i sanden och tänker att pensionen är något som kommer att lösa sig genom någon slags magi.

Småländskan sa...

Ja du mångis. För första gången nånsin håller jag inte med dig! Jag har sett, upplevt hur den s.k. välfärden urholkats mer och mer, hur arbetslösa, sjuka och andra som inte är kapabla att ha ett avlönat jobb, nu lever på gränsen och knappt det!
Jag har försökt, många gånger, under många år, att begripa, men nej, jag kan inte det! Kan inte begripa hur de styrande tänker, känner och vill.
Så, visst känns det ovanligt att inte bara säga "ok, jag håller med", men jag är långtifrån nån ja-sägare, det tror jag att du vet. Men, som vanligt, är du påläst, skriver otroligt bra och initierat, men...nej jag kan inte hålla med!
Kram till den bästa mångis jag känner.

anybody sa...

Ja du .. suck .. att få en möjlighet att förbättra sin livssituation är uppenbarligen det farligaste som finns. Åtminstone om det kräver en egen insats i form av arbete?

Men om fler och fler ska dela på i stort sett samma pengar så borde väl var och en inse att det blir mindre och mindre att dela på?

Det går att börja jobba tidigare i livet också men det törs man väl inte andas om.

Det är ju ingen som kommer att tvingas till att arbeta längre än nu och ingen som påstått det heller.

Att ändra ett pensionssystem är en stor och komplicerad apparat som ALLA partier måste vara överens om .. för att inte tala om facken och arbetsgivarna .. det är inget som Allianspartierna kan bestämma själva.

Men om de som kan, arbetar mer så blir det bättre för dem som inte kan pga skador och hårda arbeten .. är det så hemskt?

Bara tanken på att få en möjlighet att göra en insats är uppenbarligen så skrämmande att alla förlorar förmågan till logiskt och solidariskt tänkande?

"Någon Annan" kommer att få jobba häcken av sig om 10-15 år. Stackars krake!

Barnens Hjältar sa...

Jag tycker att var och en får bestämma själv hur länge de skall orka jobba. En del orkar till 63 och andra till 85.

Har inte en susning om vad Fredrik sa egentligen men förstår att ökad livslängd måste finansieras på något sätt. Jag gissar att vi inte hört det sista i den här frågan.

Mångmamma sa...

Det verkar som om de flesta av er här anser att flexibilitet är av godo och att individens valmöjligheter inte ska minskas utan snarare ökas.

Cicki;Kunskap kan man inte få för mycket av.
Hulda; Troligtvis kommer det ta många många år innan samtliga parter enats om någon större förändring av pensionssystemet.

Ezter; Peppar, peppar har jag inte märkt av försämringarna i samhällets skyddsnät under sittande regerings tid, vilket säkert påverkar min inställning till att bli mer positiv också .

Anonym; - dig borde jag egentligen kasta ut ur kommentarsfältet - just för att du fegar med att vara anonym men jag känner mig mild och huld i afton.

Bloggtant; *fniss*

Märta;Alltför många går nog bara igång på tidningsrubriker utan att försöka vaska fram fakta själva.
Av en del inlägg på vissa sociala forum att döma, finns det en hel del hat, en stor portion okunskap och mycket upprörda känslor som löper amok just nu.

Småländskan; Lite otippat! :)
Skämt å sido, tolkningsrätten ligger alltid hos betraktaren/mottagaren och jag tänker inte börja respektera dina åsikter mindre bara för att vi hyser olika sådana.

Any..; Min politiska vän. Jag är djupt imponerad av dina analyser av det rådande klimatet. Tack.

Barnens; Det kommer definitivt att höras mer i den här frågan framgent, inte minst mot bakgrund av det nyhetsstoff det inneburit.

Slutligen; Jag tänker inte försöka mig på en samlad analys av det totala politiska klimatet men just i den här frågan gick jag i taket.
Jag upplevde detta som en fråga om missförstånd, illa bevänt med läs/hörförståelsen hos en hel del samt en stor portion med ackumulerade negativa förväntningar som fick bägaren att rinna över för alltför många utan urskiljning och eftertanke.

KaosJenny sa...

Reinfeldt har som vanligt sina poänger och det är som med miljön, något bör göras. Och det behöver stötas och blötas eftersom det inte är lätt. Orättvisorna har blivit större och det är lättare att jobba längre om man har fysiskt lättare jobb. Har man dessutom varit stadsminister så kan man gå tidigare med massor med pengar eller fortsätta med välbetalda förtroendeuppdrag tillsammans med andra välbeställda vänner och det sticker i ögonen. Känns inte som att Reinfeldt har riktigt koll på skillnaderna utan har tanken att alla har ungefär samma möjligheter. Inte alltid lätt att börja plugga igen heller vid högre ålder eller när man har förslitningsskador som gör att man till exempel har svårt att sitta stilla någon längre tid...

Gafflan sa...

KAN man och VILL man jobba tills man är långt över pensionsålder så ska det vara upp till individen men jag förstår till fullo att det är inte alla förunnat. Själv har jag hamnat i den sits att om jag vill bibehålla dagens levnadsstandard kan jag gå i pension tidigast vid 68 års ålder. Det är lite straffet för att jag jobbat väldigt lite heltid i mitt yrkesliv, fött barn, är kvinna och att vi fick aktiemarknadsbaserad (PPM) pension mitt i en högkonjuktur och naturligtvis försörjningskvoten. Jag ska nog vara glad om jag får pension oavsett vem som styr Sverige.

Roggan sa...

Ursäkta, men alliansen är inte för de svaga och har aldrig varit. Det får vi alltid leva med. Synd att de kallar sig för nya arbetarpartiet.

Tankar vid midnatt sa...

Det du skriver är klokt.
Men...
I dag när många människor har det tufft både ekonomisk, arbetslösa, hälsomässig och socialt kan detta uttalandet komma som ett hån. Många har så fullt upp att överleva att de inte kan sätta sig in i andras livsituation där detta kan vara en möjlighet.
Så...
Det kanske inte var rätt tidpunkt, jag vet inte. Jag bryr mig dåligt för att Jag vara glad om min kropp håller till 65,