måndag 17 oktober 2011

Tidigt och tragiskt

Kolsvart utanför rutan, okristligt tidigt men jag kan ändå inte somna om.
Far-är-rar klev in i bilen nyss för att frakta sig och en kollega till 8.50-flyget från Kastrup mot Genève.

Hugger en kvarlämnad skvätt kaffe och läser tidningarnas rubriker.
Det här gör ont att läsa.

8 kommentarer:

LillaTuss sa...

Fruktansvärd morgonläsning :(

Ezter sa...

Tänker inte läsa, har redan sett på FB och förstår vad det handlar om. Denna dagen har hittills bara gett dåliga nyheter :(

Inger Marianne sa...

Ja verkligen ruskigt, det finns inte dom rätta orden när sånt händer, och här går en annan omkring och gnäller över jämförelsevis småsaker. Hur ska inte dessa föräldrar må????? Där hjälper inte ett vrål i skogen! Men tack för att jag inte är ensam att vråla ut själslig ohälsa, ska vråla lite i dag också. Men först till tyglagret. Kramis

oumberligating sa...

Ja sådant gör ont att läsa, verkligen!
Men om en blogg kan göra "skillnad" så alla smårbarnsförädrar köp inte fler vinteroveraller i kamoflage färg, kahikimelerat, hur fan tänker tillverkarna då! Omöjligt att se barn i dessa fäger, ungar ska vara klarröda, gula, grön ljusblå men fan inte se ut som en växttuva i mossfärg...en sak till på med en massa reflexer, jag som kör runt på bondvirssan och delar piller till äldre håller ständigt på att köra på ungar som inte syns!
Ha en fin vecka!
Kram ifrån Oumberlige Peter!

Anitha Östlund Meijer sa...

Jag mådde fysiskt illa när jag hörde det på radion, och "såg" en bild av hur han trycktes ned i backen med milt våld.
Ibland kan jag se sådant där som hänt, men jag vet inte om det bara var ett spratt av hjärnan eller om det är så det gick till.
Hur som helst ville jag vända bilen och fara tillbaka för att krama om min egen lilla snart fyraåring som jag nyss lämnat, men sansade mig och åkte hem med en stor gråtklump i halsen.

Stackars föräldrar.

ha en bra dag Kram

Black Iris sa...

Nej sånt vill man inte ha till morgonkaffet.
Så hemskt..

Kram Maidi

Småländskan sa...

Ja det gör verkligen ont och är helt ofattbart. Hoppas, hoppas att det nu inte är som tidningarna skriver och spekulerar, utan att det "bara" är en olyckshändelse. Illa nog, men jag tror du förstår hur jag menar.
Kram mångis

Cicki sa...

Det är så fruktansvärt att man knappt vågar tänka på vad som kan ha hänt.