Nej, det här vill inte jag vara med om.
Inte se, inte behöva läsa om, inte vara tvungen att förklara det oförklarliga för mina små.
Det borde inte behöva finnas!
Lippe har redan satt ord på en del av mina tankar och resten är för osorterade.
Min svägerska är norska, flera av mina vänner har, eller har haft sina nyblivna vuxna barn i Norge på olika jobb eller hos släkt.
Det är för obehagligt.
För mycket och för nära!
Den omedelbara känslan som instinktivt kommer är tanken på hämnd.
Ja, jag är inte bättre än så.
Men när tanken väl sjunkit in, förbyts den lika snabbt till en oändlig sorg och en stolthetstanke om att inte tillåta mig att sjunka lika djupt som den eller de som uppenbarligen utfört detta vidriga i vårt grannland.
Våld föder våld och kan aldrig bekämpas med våld.
Låt för Guds skull demokrati och fred segra, oavsett vad som initierat detta vansinnesdåd!
Men jag är arg!
fredag 22 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag är också arg. Jag fattar ingenting. Plötsligt är allt så nära. Det är vårt broderland som drabbats. Ett land där man har både vänner och släkt.
Jag gråter inombords när jag tänker på föräldrarna som skickade sina ungdomar på läger. Till ett läger där man ska ha en massa trevlig samvaro på. Att en del inte kommer hem från det lägret gör för ont för att tänka på.
Cicki; Det är bara så oförståeligt vidrigt. Och just tanken på de föräldrar som låtit sina barn fara på läger, för de ungdomar som vill engagera sig - att de inte kommer hem igen allihop - det är för jävligt, rent ut sagt!
Jag har tre grabbar i övre tonåren här ikväll och vi pratar om hämnd, politik, rädslor, NATO, terrorism, censur, hänsyn och hur man reagerar i kris. Många långa tankar som måste ut. Fram med snacks och läsk, enda sättet jag känner att jag kan påverka är att finnas för mina och andras barn och unga. Att lyssna och att diskutera. Att googla och kolla fakta. Jag säger det igen: hur kan någon vara så ond?
Kramar ♥
Lippe; Du är klok som en katt!
Helt rätt. Att finnas tillhands är att bry sig om.
Att ställa frågor och inte väja för jobbiga sådana heller, är det enda rätta!
Och nä, det går inte att begripa hur någon med vett och vilje tar livet av så många oskyldiga!
Det är obegripligt på alla sätt!
Det är ofattbart och otänkbart och ändå verkligt. Att inte låta vreden vinna över mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar är rätt väg. Alltid, både i det stora och det lilla.
Man fattar bara inte...
Det är en sjuk människa det handlar om. Riktigt sjuk. Det är ingen ursäkt men en förklaring. Dock kommer den förklaringen aldrig att vara tillräcklig för de drabbade. Tänder ljus och skänker många tankar till drabbade... ♥
Skicka en kommentar