Tror ni att de små snällt kröp till kojs själva?
Knappast!
Istället trollade den snälla mamman fram en kvällssupé strax efter nio (nu snackar vi supé här - kycklingfiléer, kall potatis/potatissallad, bröd...)först sedan började de plocka undan i sina rum, ordna kvällsbestyren för att hamna uppkrupna i mitt knä (tre av dem) för att få höra fyra spännande kapitel ur "Jättespindelns hämnd". Bam-Bam stupade i fotändan, fröken Majblomma i min famn och bara Pysselkungen härdade ut till slutet - kvart i elva!
Nej, någon midsommarmordsfilm blev det inte!
Idag hoppas jag att den förlorade storsonen återvänder hem-hem för en natt, vore kul att se hur en heltidsarbetande ung man ser ut nuförtiden.
Det är ju bara två veckor sen sist men ändå har det skett en förskjutning i hierarkin här hemma.
Sheriffen tillhör inte riktigt de små-vilda-gladas skara längre, i egenskap av äldsta hemmavarande barnet.
Inte minst märks det på hans nymornade initiativkraft, tror att han laddat om diskmaskinen på eget bevåg tre-fyra gånger de senaste dagarna!?
Han jublar över tanken på att få en egen matlagningsdag i veckan och sköter sig och sina saker med beröm godkänt.
Himla kul när allt vett-inbankande ger resultat, den där tjatmajan till mamma som kräver en massa saker av sina barn - typ eget ansvar och sådär - verkar ha landat rätt den här gången med!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Vettinbankande är bra, riktigt bra. Nu, snart eller lite senare förstår dem det, de där som blivit inbankande.
Jag kikar med stor glädje in här så ofta bloglovin tillåter. Du är fenomenal med språket och det är lite min grej. Jag mår bra av att läsa texter skrivna på ett sätt som verkligen använder det vackra i vårt språk. Keep up the good work.
Sen är det en bonus att du har många barn. Jag läste på ett forum en gång att kvinnor med många barn har låg intelligens (de kompenserar på något sätt med att skaffa många barn) och du bevisar verkligen motsatsen ;-)
Småländskan; Fast attans vad tjatig jag kan känna mig emellanåt!
Barnens Hjältar; Tack, fina du.
En av mina största stötestenar är att ge mina barn tillgång till ett korrekt använt språk - först då kan de lära sig vad de vill.
Om det sen har med intelligens att göra eller ej, låter jag vara osagt.
Jag kan ju lite krasst konstatera att det inte är så vanligt att ha en riktigt stor familj och samtidigt ha ambitioner, med förhållandevis lyckat resultat! :)
Skicka en kommentar