Det är väldigt lugnt, tyst och skönt just nu.
Tre vuxna familjemedlemmar sitter med varsin dator framför sig vid samma matbord, ett lamm sover i ett hörn, diskmaskinen snurrar dovt i bakgrunden för femtielfte gången idag och övervåningen är proppfull med snusande och sovande små-vilda-trötta.
Stilla småprat, lite gemensamt fnissande och diskussioner om aktuella händelser, böljar fram och tillbaka emellan oss.
Det är faktiskt lite overkligt sansat.
Kanske ska gå och väcka ett barn eller djur så det börjar låta lite mer som vanligt - typ i 159 decibel eller så?
Eller kanske inte?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag klev ofta upp en timme tidigare än nödvändigt bara för att få den där tysta stunden alldeles för mig själv. Och då hade jag bara två vildar. Fast den ena var ju som tre stycken i kubik.....:-)
Svårt att tro idag när han är 34 år och lugn som en filbunke, för det mesta i alla fall.
Det lät du väl ändå bli? Hoppas du njöt av stunden!
Det är en ganska ovan känsla när det är helt tyst. Själv brukar jag gå upp tidigt när jag är ledig för att få njuta av en timmas lugn innan småhuliganerna vaknar. Energiinsupande kan man kalla det ;-)
Hoppas d får en fin tisdag. Ser att du läser Trollhare. Jag skall träffa Immanuel ikväll och lyssna på hans föreläsning, Rätt hjärna - Fel kropp.
Det skall bli roligt att träffas för vi har följts åt ett tag nu :-)
Skicka en kommentar