Det vore synd att påstå att lilleman är pigg och rask.
En hel måndag i sängen i sovande tillstånd, en stilla tripp hem till Flugan och son, där gossen parkerade sig i bästa schäslongen och befinner sig fortfarande vid hemkomst helst i horisontalläge.
Blir nog till att göda gossen något innan han orkar med en hopp-och-lekdag på förskolan igen.
Maken till insjunkna ögon och svarta ringar därtill, får man leta efter.
Nix, mina små troll far inte väl av dränerande magsjukor, de är alldeles för magra från början.
*Gustav Fröding 1860-1911
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Stackars lilleman! Men de repar sig snabbt de där lillemännen, så de svarta ringarna är snart ett minne blott. Mina såna har tyvärr en tendens att stanna kvar. "Förr" var de inte fullt så mörka, men så mörka att min lilleman dåförtiden undrade om jag hade "ont där" och pekade. Nuförtiden har jag inte heller ont, utom av sömn förstås. Men det beror på helt andra saker än de din lilleman just nu går igenom.
Ha det bra. Lägg dig i horisontalläge du också och berätta en "hemmagjord" saga för den lille. Såna tar bort mörka ringar, det vet jag!
/Småländskan
Oj, det var långdraget :( Hoppas han kryar på sig snart, så han inte missar leken på dagis ;)
Ett mammahjärta gör ont, när dom små är sjuka.
Kramiz
Stackars liten. Hoppas han får energin åter snart!
Nä, usch! Det är så hemskt när små spetor blir magsjuka och därefter ännu magrare. Hoppas operation gödning får önskad verkan!
Kram!
Stackars liten. Hoppas han snart har spring i benen igen!
Skicka en kommentar