Jag borde inte vara förvånad.
Ändå kan jag inte låta bli att mysa lite högt över dagens lek mellan de tre yngsta.
Smärtfritt, samarbetsvilligt, överenskommande osv i en aldrig sinande ström.
Fantasilekarna med Barbie, riddarfigurer och bygglekar har avlöst varandra oavbrutet.
Endräkt har rått.
Till och med nu vid sänggående, enades flocken om att somna tillsammans i min säng, skavfötters med varandra och huller om buller.
Sheriffen!?
Han har mer än gärna hållit till godo med pedagogiska spel på datorn, lång eldningsutevistelse med far-är-rar och sansat småpratande med mig!
Fantastiskt!
Ibland är det verkligen smärtfritt att vara uppfostrare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Det är sådana dagar man vill minnas!
Njut av syskonkärleken när den är som bäst.
Njuuuuut, bara njuuuuut.....:-)
Härligt :-)
Såna dagar vill man ha fler av, som mamma ;)
Kramiz och hoppas att även denna dagen blir fin ;)
Ja, såna dagar överträffar alla de dagar då tvedräkt råder. :-)Ha det så gott!
Ja, de dagarna bevarar vi långt in i våra hjärtan :)
Vet du vad jag tror? Jo, att dina barn har fått med sig en hel del vettigt i ryggmärgen, bl.a. det att kunna samsas, respektera varann och mycket annat. Som uppfostrare borde du suga/ta åt dig av allt detta fina du ser och upplever hos dina barn.
Helt underbart är det i alla fall!
/Småländskan
Skicka en kommentar