Minusgrader och döda sillar

Snöandet har slutat temporärt, gårdsplanen är plogad - fast inte förrän efter av- och hemfärd för morgonens tidiga taxitur.
De små-vilda-glada hostar runt på övervåningen i olika stadier av förkylning och att skicka Sheriffen på stadtstripp för hopp och lek i simhallen med hans hosta, kändes inte helt rätt i 12 minusgrader!
Han ska få vara lite flitig hemma istället med veckans läxa.

Tisdagens kyrkistur blev av naturliga skäl inställd, synd bara att även ledaren var sjuk och ringde mig för att höra sig för om en vikarieinsats!
De andra mammorna (papporna) reder sig gott utan oss idag.

I brist på bättre (tråkigare och mer angelägna) uppgifter, har jag satt årets första lussebulledeg.
Kommer att bli en totalsanering av köket efter barnens framfart vid utbakandet men det är det värt.
Förhoppningsvis finns det kanske en bulle eller två kvar när far-är-rar och storsonen kommer hem också?

Storsonen är inte det minsta "manlig" när det gäller sjukdom, helt i stil med sin far som heller aldrig verkar ha begripit att det manliga släktet ska ynka hejdlöst över en simpel förkylning!?
Sonen hostade och snörvlade sig in i bilen före sju, med halsduken virad varv efter varv runt halsen, hest kraxande att han nog hade lite feber.
Kanske?

Typ, helt självklart skulle jag vilja påstå.
Men med prov och slutuppgifter att fixa fanns det inget utrymme för ynkande,bara att harva iväg.
Misstänker att han kommer ligga som en död sill imorgon när det är studiedag för gymnasiet här.

Ni andra får ha en trevlig och snöig dag, det ska vi försöka ha!

Uppdatering 10.30; Nu snöar det. Igen!