I farbror Melkers fotspår...

Att leva lite farligt, är lattjo!
Jag har inte tagit in en enda vedpinne idag, hoppas att det jag släpade in i söndags räcker...
Jag har inte haft tid med sådana oväsentligheter.
Här har viktigt arbete pågått hela dagen!
Vi. Har. Lekt.

Rivstart blev det med storsonen till bussen i arla morgonstund.
Resterande småhuliganer jagades upp, utfodrades och motades ner i kläder och ut genom dörren i tid för transport till skola och kyrkis.
Fast dessförinnan hade mamma L ringt och kraxat fram en fråga om bästaste vännen kunde få följa med oss till kyrkan?
Självklart, inte nog med att jag har en hoper egna vildbasare, allas andra är givetvis välkomna med.
Efter hemleverans av bästaste vännen, följde Bam-Bams nyblivna fru, lilla L, med hem.
Ja, hon tråcklade in sig i en prinsessklänning, pussade gossen på munnen och meddelade frankt att nu var de minsann gifta!

Sedan har det lekts så det står härliga till.
När de små började krokna, hade mångmamma själv fått upp ångan och trollade fram en middagspicnic på ett stormigt kökshav, med rödvitrutig duk och allt.
Krokodilköttbullar, pastahajar, brödsmulsmalar och morotskräftor - en strålande uppvisning i hur en annorlunda tallriksmodell kan se ut.
Allrahelst som den intogs med varsin plastgaffel från samma uppläggningsfat!

Självklart körde vi med en Pippi Långstrumpavdukning!
Ett nyp i varje hörna av duken och simsalabim försvinner disken ner i ...vedlåren? (diskhon)

Ärligt talat - jag är den lekigaste mamma jag känner!
Någon som vill sätta emot?


(Rubriken; Farbror Melker hävdar att alla borde ha en lekdag, då och då.)