Dagar som pärlor på tråd!

Minns ni era barndoms somrar?
När gräset var grönt, himlen blå och solen alltid sken.
Utom någon enstaka regndag när man stannade inne och kurerade sin soliga och lätt karamelliserade hud.

Sommarlovet var evigt och pärlbandet av dagar från midsommar och framåt mot augustis mörka, fuktiga kvällar sträckte sig lika långt som om det hade räckt till månen.
Dagarna flöt i och ur varandra, stilla avbrutna då och då av något besök, en dagstur, en utflykt.

Så känns det nu med.
Som om sommaren aldrig kommer ha ett slut, där borta i andra halvan av augusti.
Semestern (far-är-rars) kommer fortsätta i all evighet, alla hus- och hemprojekt kommer lätt och ledigt trollas undan, barnen kommer leka rart utan slagsmål, sjön kommer badas i varje dag, hästarna vattnar sig själva, frukt och bär plockas/saftas/sylta sig självt och själv kommer jag ta siesta.





Äh, jag bara skämtade!
En vecka kvar tills maken kommer drälla runt här hemma och vara småbesvärlig i flera veckor - och det tycker jag om!


Och just nu är alla små-vilda-glada sams!