Ibland stämmer det.
"Vi lever i den bästa av världar" som Candide sa i Goethes roman om den unge Werther.
Idag höll det på att köra ihop sig fullständigt, en far-är-rar som kanske måste ut på lång-lång resa med ingen förvarning alls, eller nästan inte.
Samme far-är-rar som sitter i trista och segdragna möten dagarna igenom och inte kommer ifrån till jag behöver ge mig iväg på förtroendeuppdragsmöten.
Därtill ett möte som jag hade åtagit mig att fixa fika till.
Ursprungligen skulle vi vara runt 10 stycken, nu visade det sig att vi snarare blir 30.
Då ringer en vänlig själ och erbjuder sig att styra upp kvällens fika och jag fick helt plötsligt ännu en halvtimme att spela med innan jag behöver ge mig av.
Hoppas nu bara att jag slipper dra med mig små-vilda-glada för skiftbyte på plats, att far hinner hem i tid och att han slipper åka tvärs över halva jordklotet rakt söderut!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Oj! Det låter som om du har fullt upp. Hoppas att det löser sig med pappan och barnen.
Kram till dig.
Oj! Ordet "Livspussel" blinkade till framför ögonen på mig! Hoppas det löser sig. :)
Minns hur svårt det var att få ihop allt när barnen var små/mindre.
Förstår inte hur jag trollade som ensamstående mamma under alla år...
Men det gick .
Ännu mindre förstår jag nu hur jag gjorde, för nu får jag aldrig schemat att hålla, trots att barnen flyttat och jag nu bara har mig själv att tänka och planer aför :)
Låter som karusellen snurrar aningen för snabbt...hoppas normalfarten infinner sig igen.Kram Milla
Skicka en kommentar