fredag 6 november 2009

Att vara vuxen.

Att vara i den positionen att inte kunna råda över sin egen framtid är ytterst skrämmande.
Att vara utlämnad åt andras godtycke måste vara förfärligt.
Att mista kontrollen.
Att inte kunna styra alls.

Precis så är det att vara barn.
Att däremot, som de flesta barn vet, veta att det kommer en dag då de själva får bestämma, är en riktig morot där sådant som ansvar, skyldigheter och plikter har noll och intet att göra.

Den delen av vuxenlivet kommer förr eller senare.
Någon punkt i varje människas liv där allvaret slår till med full kraft.

Insikten slog mig just, det var länge sedan jag klev över den tröskeln.
Nu är det nästa steg som ska tas...

3 kommentarer:

Mamma Mimmi sa...

Tack för kommentaren hos mig som lockade fram ett skratt...och ett litet stööön! Jag som hade hoppats att en erfaren "räv" som du skulle säga: "ah, det är lugnt - inga problem att ha stå/klätterbarn"...typ! Ha en skön helg och fira far-är-rar i stil

Anonym sa...

Värt lite eftertanke...Kram Milla;D

Skatan sa...

Ja du, tänk vilken makt man har som förälder...och vilken tur de barn har som har föräldrar som vågar visa vägen tydligt.

Trevlig helg och tack för besöket!

Anna