Att vara vuxen.

Att vara i den positionen att inte kunna råda över sin egen framtid är ytterst skrämmande.
Att vara utlämnad åt andras godtycke måste vara förfärligt.
Att mista kontrollen.
Att inte kunna styra alls.

Precis så är det att vara barn.
Att däremot, som de flesta barn vet, veta att det kommer en dag då de själva får bestämma, är en riktig morot där sådant som ansvar, skyldigheter och plikter har noll och intet att göra.

Den delen av vuxenlivet kommer förr eller senare.
Någon punkt i varje människas liv där allvaret slår till med full kraft.

Insikten slog mig just, det var länge sedan jag klev över den tröskeln.
Nu är det nästa steg som ska tas...