Jag är väldigt glad att jag hann lära känna denne man.
Hur väl man än tror sig om att känna någon, är det aldrig hela sanningen.
Det finns alltid skrymslen och vrår som är och förblir högst privata.
Tack för allt!
Och förlåt att jag fegat ur och inte ringt din familj ännu!
R.I.P. Kjelle.
fredag 21 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar