Fördomar och WT.

Jag vet jag tidigare skrivit om mitt tappra försök till att undvika alla form av fördomsfullt tänk och beteende.
Jag lyckas faktiskt inget vidare!

Det finns, som överallt, en kvinna som är mamma till en stor skara barn där ett av dem går i min sons klass.
Äldsta sonen gick i min stora pojkes klass tidigare och däremellan finns en hel hoper barn av varierad storlek.
Ungefär som i min familj.

Mitt problem, för det är just mitt, är att jag får rysningar när jag ser henne.
Brukar inte vara så ofta men dock!
Hon är inte extremt sjavigt klädd, ser inte helt förfärlig ut, har hygglig pli på sina barn, tydligen en närvarande man i sitt liv, engagerar sig så vitt jag kan se i sina barns uppväxt och är åtminstone synlig i de sociala sammanhang som kan förväntas av en förälder med barn i skolåldern.
Ändå.
Osökt är det enda som far genom mitt huvud när jag ser henne; WT.
Någonting hos henne - eller mig (?) framkallar denna känsla.

Själv ogillar jag ju i högsta grad uttrycket "white trash" och ändå finner jag det så lämpligt att applicera på denna familj.

Vad skulle göra mig så mycket bättre?
Jag har ju ingen aning om hur deras bakgrund, utbildning, sociala tillhörighet eller visioner ser ut.

Jag säger det igen; Jag måste jobba på min fördomsfullhet lite till!