Pretantiösa funderingar!

Jag blev lite stolt idag.
Nej , jag har inte mycket till övers för svensk, klädsam jantelag.
Om jag får beröm blir jag glad, oavsett var det kommer ifrån.
Pratade med min underbara svärmor imorse, hon erbjöd sig att vara mur om jag kände för att mucka.
Det ville jag inte, har hittills haft en bra förmiddag och tänker försöka fortsätta dagen på ett strålande humör - känns mer som jag då.

I vilket fall som helst, hon berättade att jag har en läsarinna norröver i landet som med glädje följer min blogg.
Så långt allt väl.
Glädjen i detta är nog att det jag skriver kan tilltala vitt skilda åldrar, som denna dams mer aktningsvärda ålder till min dotters kompisar.

Och är det inte precis så det ska och bör vara?
Att oavsett ålder, religiös tillhörighet, sexuell läggning osv osv finns det alltid mer som förenar än söndrar?
Vi är ju alla människor...