"Grå vardag." Var? Inte här iallafall...

I min värld är det alltid något-utöver-det-vanliga på gång.
Antar att det lätt blir så i en stor familj.

Extrabarn kommer och går, egna stora ska ut och härja och därför hämtas sent, föräldramöten, utvecklingssamtal, läkarbesök, makens resor (ofta med kort eller mycket kort varsel) och så alla matexpeditioner som behöver genomföras.
Oftast med ett flertal barn i närmast större stad.

Därutöver alla dagliga konflikter som behöver avhjälpas, den dagliga tvätten, disken, plockandet, torkandet, skurandet, sopandet, dammsugandet, sorterandet.
Läxor ska läsas, blöjor bytas, mat lagas, bröd bakas, barn väckas och sövas, kläs på och av, tandborstning, högläsning, aktiviteter och ett evigt skjutsande fram och tillbaka till och från bussen och förskolan.

Inte konstigt att det kanske faktiskt är lite kort om tid att vårda relationer till släkt och vänner boende på långt håll!?
Svårt nog att få tid till att vårda de relationer som befinner sig inom en 3-mils radie!

Är det konstigt att jag stundtals längtar efter den för mig okända "grå vardagen"?

(Klagar? Nej, aldrig!
Mitt liv har jag valt helt själv och skulle inte vilja byta bort mot någon annans!
En kort paus bara..)