tisdag 29 januari 2013

Yes - at long last!

Trots försök till uppfostran av senaste familjemedlemmen, har Ivanhoe visat sig vara oduglig till barnpassande.
Däremot är Sheriffen en klippa när det gäller att spontannatta sina småsyskon på eget bevåg.

Ikväll läste han för Stenkrossaren, stoppade ner en febrig Majblomma i min säng och klappade snällt och mentalt på Pysselkungen - helt utan någon som helst inblandning eller uppmaning från min sida.

Tur att vi uppenbarligen lyckats i vårt uppsåt med att bygga relationer mellan syskonen - även om vi inte alltid varit världsbäst på att vara i nuet, jag och far-är-rar!
Ja, jag är ohemult stolt över mina galenpannor till huliganbarn!

Och Ivanhoe - det är den här killen:
Och ja, han är faktiskt skyldig till att min storadotter heter som hon gör - och då tänker jag inte på den glosögda och mesiga Lady Rowena!

2 kommentarer:

bosseliden sa...

Jag älskar dina alias på dina barn, även om jag än så länge inte kan hålla reda på vem som är vem ibland. Är också säker på att du är en förträfflig mor. Kram Bosse

Milla sa...

Ett vackert namn på döttrar tycker jag ;)
Ha en fin dag, kram