söndag 6 januari 2013

Bögar, flator och födelsedagsbarn!

Efter ett nästintill oändligt långt jullov med en tättslutande glaskupa över familjen, är det rätt skönt att få återgå till vardagen snart.
De små-vilda-glada har byggt syskonrelationer och vi har bara njutit av att vara.


Visserligen har jag till största delen avhållit mig från att hänga på nätet men ett visst surfande har jag inte kunnat motstå.


En alltid lika högaktuell fråga jag snubblar över med jämna mellanrum är den om homosexualitet.
Eller kanske snarare fördomarna kring bögar och flator.

Ni som hängt med mig i bloggen länge, vet ju vad jag anser om fackindelning i allmänhet och om fördomar i synnerhet.
Med handen på hjärtat kan jag ärligt talat inte begripa vad jag skulle kunna ha för rätt att ha åsikter om någon annan människas val av partner?
Ännu mindre varför det stundtals ska vara sådant rabalder om det?

Som äldre tonåring på Stockholms krogar var bögarna flitigt förekommande i bekantskapskretsen - inte minst bland frisörerna och stylisterna.
En förträfflig tillgång i egenskap av smakråd när det skulle ut och shoppas kläder!
Flatorna stötte jag inte lika ofta på däremot.

Nu, många år senare och boendes utanför staden, är det betydligt fler flator än bögar jag känner.
En av dem fyller faktiskt år, just idag!
Grattis extradotter A!

En annan är min fina Freundin som tog sin son under armen och flyttade hem-hem till Tyskland igen efter en hiskelig massa år i Smålands urskogar, nu i höstas.
Från ett ensamt liv med sin son i torpet, till att agera sexbarnsmamma i en stor och härligt stökig regnbågsfamilj i Hamburg.
Delar av hennes nya familj hann jag träffa under julledigheten när de var hemma på besök i skogen.

Som vanligt körde vi med en underbar blandning av tyska-svenska-engelska när vi pratade!
Huvudsaken är att alla försöker förstå varandra - och tillåter varandra att få vara de personer de är!

Vem vi än må älska eller leva tillsammans med!







2 kommentarer:

Ezter sa...

Som vanligt kan jag bara instämma i dina kloka ord :)

KaosJenny sa...

Mm, som om kärlek kan vara fel??? Kan man inte ägna samma energi åt att ordna saker som verkligen är fel??? Kram