måndag 12 mars 2012

Stilltje

Bara för att allt äntligen återgått till det "normala", med skola/förskola och jobb, får jag inget vettigt gjort alls.
Hemmet är för tyst och tomt för att jag ska kunna koncentrera mig.
Istället torkar jag lite kladd här, mejlar lite där, pratar med svärmor i telefon, laddar om disk och tvätt - precis som om familjen härjade runt benen på mig.

Tur att det snart är eftermiddag och huset börjar fyllas på igen då.
Kanske kan prestera något vettigt mellan akututryckningarna av mat, läxor och stävjanden av bråk mellan syskonen.

4 kommentarer:

Anitha Östlund Meijer sa...

Åh vad jag känner igen det där.
Det blir som ett vakuum efter rösterna. Som ett stort svart hål av saknad.
Jag har äntligen lärt mig att åka hem, sätta mig vid skrivbordet och skriva så mycket jag bara kan. Helt enkelt passa på när tillfället finns.

Men jag saknar deras tjafs och hur mitt humör åker berg och dalbana då äldste sonen och jag åker ihop.
idag är Lilleman hemma, men han är lugn som en filbunke ensam, och varken hörs eller syns mycket.
Ha en bra dag
Kram

Ezter sa...

Man fungerar konstigt ;)

Småländskan sa...

Önskar min eftermiddag hade nåt liknande att invänta.
Tredje gången jag skrivit ett utkast på mejlen till dig, men raderat alla tre. Får de om det blir ett fjärde som jag kan sända iväg.
Ha det bra mångis!

Mångmamma sa...

Deadlines är en vän att hålla i handen och Småländskan; Ser fram emot det. :)