torsdag 22 december 2011

Jullov!

Nu.
Nu äntligen vankas det sovmorgnar, långa frukostar, mysiga hemmakvällar och tindrande barn som ystert rasar av sig i snön, som åker pulka under glada tjut och stillsamt leker med sina (förhoppningsvis kommande) julklappar.

Eller kanske inte?

Imorgon kommer jag krampaktigt hålla mig fast i täcket, samtidigt som Pysselkungen kommer att sakta gå svältdöden till mötes om han måste vänta till efter halv åtta med att få dagens första ranson av blodsockerhöjande föda.
Majblomman kommer att lurva upp i pyjamas och sätta sig för att titta på en Barbiefilm - för 378 gången.
Bam-Bam kommer att ha hunnit beväpna sig med "snopp och gevär" - som favoritramsan numera heter.
Bara Sheriffen kommer att lättjefullt ligga kvar i sängen, som den tonåring i vardande han nu är.
Troligtvis bläddrandes i en vältummad Kalle Anka-tidning.

Ändå ser jag till att börja med, fram emot att slippa ut och fara med dyngtrötta barn, efter ha tillämpat mutor, hot, lock och pock för att få upp dem ur sina sovvarma sköna sängar.
Högst sannolikt kommer jag börja räkna "pinnar-muck" strax efter Annandagen.
Och troligtvis kommer vi hinna bli osams både en och trettiosjutton gånger innan skolan börjar igen!

Dagen har varit fullknökad med tider att passa, allt skulle klämmas in innan barnen började mingla runt benen på mig igen och i nästan tre veckor framöver.
Dessutom var Majblomman i behov av en körning till kören på eftermiddagen.
Lite överkurs kan tyckas eftersom det endast var hon och "bästaste vännen" som infann sig.

Kvällen avslutades på ett mycket rart sätt i alla fall.
Sheriffen tog på sig att natta sina två yngsta syskon.
Han läste högt för dem, stoppade om dem i tur och ordning och till och med sjöng!?!
Till saken hör att just den sonen är komplett omusikalisk i en annars relativt tonsäker familj.
Det gäller att ta sitt uppdrag på största allvar och göra som det brukas!

Ändå fick jag stoppa om - och ner - Bam-Bam ytterligare några gånger och då kommer dagens mest fantastiska barnlogik fram.
Gossen pekar på sitt öra och säger segervisst att där inne, där finns det en såg, en hammare och en spik!

Tycker det är bra att barnen får experimentera på förskolan och senast har det visst handlat en hel del om ljud!?
Tydligen var just stigbygel och städ okända fenomen för ett barn som växer upp med en mamma som underlåter att sko sina hästar och dessutom anser att nybörjare får bäst balans av att lära sig rida barbacka!

God kväll på er och om ni inte orkar/hinner/vill ramla in mer innan stundande kommersiella och glitterbemängda helg går av stapeln, anbefalles en synnerligen - GOD JUL!!!!!

8 kommentarer:

Inger Marianne sa...

Halloo! när jag nu sitter här och läser ditt härliga inlägg, vill jag passa på att önska er ALLA en riktigt GOD JUL.
Kramis.

LyckligaPraliner sa...

Hahaha så roligt och finurligt du skriver. Gillar!

Ha en riktigt GOD JUL ni också!!

Ann-Louise

Inger Marianne sa...

Julesnö; Joo då visst har vi mycket snö men men tittade just på termometern eftersom det droppade utanför, ha från -8 kl 18 när jag gick ut med kameran, till 0,7 nu. I morgon är det mindre, skit också. Kramis.

LillaTuss sa...

Jag orkar och hinner för jag tänker inte sälla mig till den stressade skaran.

Go´morron

Charlotte sa...

God Jul till dej och hela din stora familj!

Anonym sa...

Ännu ett fantastiskt inlägg!!!! En riktigt God Jul & Gott Nytt År till Dig och De Dina!!!

Ezter sa...

Det är inte utan man längtar tillbaka till när barnen var "under uppväxt" när man läser dina inlägg!
Som busschauffören sagt om din tidningsbild, säger jag om din bloggbild :D
Julekram till dig!

Anitha Östlund Meijer sa...

Klart jag orkar!
Inatt körde jag från Stockholm till Hälsingland medan mannen i huset sov sött med sina älsklingar.
jag sjöng för full hals så gott det nu gick, för den här infernaliska förkylningen tvingar mig att vara tyst för det mesta.
Jag tyckte ett tag att det nästan liknade Rod Stewart, och Peter rynkade på ögonbrynen i sömnen. Hm...
Det värsta med nattkörning är de där pinnarna någon placerat mitt i vägen som gör att jag får tunnelseende på bara några minuter. Obehagligt värre.
Nåväl, klockan tolv körde vi in på gården hos systeryster och öste ut ungar, hundar och katt för att därefter inkvartera oss i syrrans sovrum.
Lilleman som sovit hela resan gnölade lite och ville ha sovsällskap, så jag lämnade de vuxna i köket och lade mig jämte honom, men...somnade naturligtvis.
Barnens jullov har börjat, men det där med sovmorgon klingar illa i deras öron, och vid sju senast vill de ha frukost.
Ja, ja...jag slipper ju köra de där tråkmilen till skolan två gånger om dagen, och vi kan njuta av varandra och skrapa våra sinnen mot varandra.
Apropå skrapa...det märks att ungarna gått på varsin avdelning/klass i skolan. De är lite taggiga mot varandra, och dumord flyger över rummen då och då. Tänk att det skall vara så svårt att uppehålla sig i samma rum utan att hitta på dumheter.
God Jul på dig, så ses vi på andra sidan Jul.
Kramar