Typiskt.
Majblomman började hänga med huvudet och pipa om ont i kroppen sent igår kväll.
Mycket riktigt hade hon präktigt med feber tidigt i morse.
Jag som skulle lekt kyrkisfröken i den rättas ställe, eftersom hon går en kurs i Tokholmen denna vecka.
Bara att börja ringa och sms,a runt, så de andra mer självgående föräldrarna kan ta över rodret.
Mer självgående än en liten sexåring som behöver stadig tillförsel av vätska, handpåläggningar och ömma omsorger.
Dimman låg dessutom tung över nejden, så pass att jag fann för bäst att stoppa in skolgossarna i bilen för skjuts till skolan, istället för att låta dem leta sig fram genom tjockan ut till bussen som varit min första plan.
Det var nog tur, för när jag kom ifatt killarna på vår grusväg där de stretade på, såg jag inte mer än några handsbredder framför mig.
Kändes inte helt trafiksäkert att skicka ut dem på "stora vägen".
Nu är det bara att planera om dagens schematekniska tågordning, för min snudd på heliga kyrktisdag sprack ju med besked.
Måtte vi nu bara slippa se förkylningar och febertoppar att gå varv efter varv i familjen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej! Nej men stackars liten vad jobbigt. Hoppas att övriga klarar sig. Tyvärr tenderar det till att bli - Faller en faller alla...när någon blir sjuk. Vi har klarat oss väldigt bra här hemma, peppar peppar törs knappt säga det.
Tycker inte om tjock dimma. Som sagt, man syns inte alls och att ha barn på vägen känns verkligen otryggt och farligt.
Kanske det kommer fler tillfällen för dig att vara kyrkisfröken. Det tror jag nämligen du är superduper på :)
Ha en bra dag ändå och hoppas lilla hon inte får det alltför jobbigt!
Ann-Louise
Nu måste jag ju heja på dig igen, det blir inte så ofta även om jag ser dig i "readern" och brukar le lite åt hur ofta jag skulle kunna kommentera med "been there, done that" ;) Hoppas tisdagen blir bra trots allt, tryck på paus-knappen och läs några sagor. Advent kommer även om vi sitter mycket stilla :) Kram
Ja, nu får du ta det lugnt idag, se det som en fridag även om sjuk 6-åring kräver omsorg!
Dom verkar vara friska dina barn så förhoppningsvis är hon snart på banan igen. Håller tummarna för att ni andra slipper febertoppar och sängläge
Praliner; Vi fortsätter att hoppas på; Peppar, peppar ... Och stand-in fröken i kyrkan brukar jag roa mig med relativt frekvent - sedan en sisådär 16 år tillbaka. :)
Regn..; Tack. Och hej tillbaka. Jag läser dig med men kommenterar sällan!
Ezter; Vi har tagit det lugnt och fint idag ända fram till kvällen.
Hulda; Normalt sett är de friska men när det väl drar igång, kan det dra ut på tiden. Tyvärr!
Skicka en kommentar