En rättvisare fördelning?

Men snälla rara!

I grund och botten avskyr jag vi-och-dom beteende.
Men just i det här fallet handlar det mer om dumsnällhet kontra överkörning och då vill inte jag vara med och leka längre.

Vad jag menar är ett löjligt käbbel om procentsatser hit eller dit, där de färre skriker högre, gastar om sin särart och kräver mer.
Samtidigt ska inget samarbete ske, utan de som är färre ska ha hela kakan OCH äta upp den själva!
Vi - som är fler och större - har hela tiden sträckt ut handen, bjudit in till gemensamma aktiviteter och även bistått med mer än vad vi egentligen skulle behöva göra.
I första hand ekonomiskt.

Nu har vi kommit med ett generöst erbjudande, över vad som skulle kunna förväntas av oss - och det förkastas.
Ändå vill dom enbart leka på sin planhalva!?
Fast med delar av vår budget!

Nu hör jag mig själv sätta ner hela foten hårt i golvet och med skarp röst förkunna att "passar inte galoscherna" får det vara.
Jag vill inte bidra mer, ni får reda ut situationen ni försatt er i själva.
Märkligt nog håller de andra av oss med mig, mest märkligt är att det ändå blivit som det blivit tidigare?
Innan jag ens var med och lekte bland oss.

Tänk så viktig den personliga framtoningen är.
Den som gastar högst vinner.
Eller?