onsdag 26 oktober 2011

Bykstuga vid sjön, klappträ och spruckna händer?

Far-är-rar bröt sig in i tvättmaskinen ikväll så jag åtminstone skulle kunna torka den numera ytterst vältvättade tvätten.
Tyvärr verkar det som om reservdel-handtag endast finnas att tillgå via en sajt i bortre Ryssland med väldigt kyrilliska bokstäver för informationen.

Synd att ingen av oss behärskar just det språket!

Tur att jag har en allrabästasteFreundin som erbjuder husrum i sin tvättrumma för det allra mest akuta tygtrasorna då.

Annars kan en ju göra som jag gjorde efter apoteksturen idag - åka till stan för att köpa hem lite nya kläder.
Synd bara att det är störst brist på underkläder och byxor, när jag kommer hem med fyndade täckjackor till samtliga!

Och som vanligt hade jag dristat mig till en ofullbordad tanke om att kanske hitta en trasa eller två till mig själv, vilket gick som "vanligt".
Inte!

8 kommentarer:

Anitha Östlund Meijer sa...

Åh vad jag känner igen det där. Många gånger åker jag iväg för att handla till mig själv, och kommer som vanligt hem med kläder till ungarna. det är som om jag stoppar mig själv varje gång jag hittar något snyggt.
För samma pengar kan Zabine eller någon av pojkarna få något som får dem att stråla lite extra, och jag älskar att överraska dem.
Idag hittade jag urtuffa brallor till Razzel, hundra spänn fattigare ramlade jag vidare med Lilleman i ett hårt grepp, och hittade både det ena och det andra...till ungarna.
Det är svårt att unna sig.
Kram

Katarina sa...

Tänk vad bra det är med en tvättmaskin!
Och tänk att de delar man behöver alltid är svårast att få tag på.....!

Hoppas det går fortast möjligt i alla fall.

Ha det gott :-)

Märta sa...

På min gård har vi en tvättstuga. En sån där med stort byk-kar man eldar under. Ibland står jag där och tittar på den och rusar sedan in och kramar tvättmaskinen. Livet var strävsamt förr..

Det där med att hitta kläder till sig själv kan vara helt hopplöst.

Kram på dig!

Cicki sa...

En gång när vår tvättmaskin pajade så sa jag till fd maken att jag skulle åka och titta lite vad det fanns så vi kunde bestämma tillsammans sedan. När han kom hem från jobbet stod det en ny tvättmaskin, monterad och klar. Jag berättade för honom att jag gjort upp med tvättmaskinsleverantören att han skulle åka och betala den dagen efter. Så kan man göra när man bor i en liten by där alla känner alla.

Det vet du väl.....:-)

Karin sa...

Vi levde utan tvättmaskin i två år. Ja, jag vet, jag måste vara galen! I två år tvättade jag allt för hand i ett stort kar. Utomhus under sommarhalvåret. I bastun under det långa mörka vinterhalvåret. Småtvätt kokade jag ibland på spisen i en stor gryta. Tala om nariga, spruckna och onda händer. Till hjälp hade jag ett gammalt tvättbräde. Jag gnuggade och gnodde, tror kanske det är därför jag fortfarande har svårt för jeans.. De är inte lätt-tvättade kan jag lova. Och när man gnuggat 33 strumpor mot tvättbrädan känns det i händerna. Sedan ska vattnet vridas ur så pass att trasorna torkar det närmsta kvartalet helst. Kvinnokraft.

Idag samarbetar jag med Herr Miele, han har en stor plats i mitt hjärta.

Kram!

LillaTuss sa...

Med tanke på storleken på er familj måste det vara en fullständig katastrof att inte ha en fungerande tvättmaskin

Kramen ♥

Barnens Hjältar sa...

Ja jag fattar inte varför man aldrig kommer hem med det man tänk sig?
Man glömmer alltid sig själv.

Jag tvättar ungefär tre maskiner om dagen så går vår sönder köper jag en ny direkt. Tre dagar utan maskin så kommer man inte fram i tvättstugan :P
Vi har ju dessutom tygblöjor som inte är så trevliga att tvätta för hand

Milla sa...

Tja, koka underkläder i grötgrytan går väl i kristider :/ ??

15 år och ingen mlsman kan ändra på den gränsen, där med basta :(
Biomörkret får vänta för sonen så han får la göra som du..se den på dvd senare.

Hoppas att ni snart får igång tvättmaskinen igen för den är rejält beroendeframkallande.
Kram