Väskor, igen! :)

Jag har fått några frågor om mitt vansinnes-syende av väskor som tog alldeles för mycket plats att svara på som en kommentar.
Istället får det bli ett eget inlägg om det!

Fina Cicki som verkligen lägger ner tid och möda på sina väskor, undrade hur jag hann sy åtta väskor på mindre än två dagar, en vettig fråga om hon utgår ifrån sina alster.

Så jag svarar dig här, Cicki;
Tricket är att jag har mycket mer bråttom än du, med allt vad jag företar mig.
Dina väskor är mycket mer detaljerade, har stängningsanordning och din lilla specialitet med karbinhaken i band för nycklar.
Dessutom klipper du till dina tyger för att de ska passa ihop till yttertyg och foder.

Mina fodrade väskor/kassar har ingen stängning, inga fickor, inga fiffiga band eller andra väl genomtänkta detaljer.
Vad jag har är en oförsvarlig mängd små stuvar, ca 15 x 25 cm stora, som jag pusslar ihop till helt unika skapelser.

Min mans mormor jobbade på en tyggrossistfirma i början av 60-talet och alla de visningsprov försäljarna var ute och försökte sälja in hos tygaffärer i landet, tog hon vara på när det var dags att byta säsong.

Tidigare har jag sytt barnens gympapåsar, deras kompisars gympapåsar och några tygväskor modell mindre till mig själv.
En kasse, fodrad eller ej är ju rätt enkel att pilla ihop.
Freundin, som aldrig använder någon väska till plånbok, mobil och sådant, kom på att en liten en att hänga tvärs över kroppen skulle kanske kunna vara något, så som en mycket försenad födelsedagspresent sydde jag en i färger jag vet att hon gillar.

Sen fortsatte det med att jag skulle skicka iväg ännu ett barn till skolan som behövde en kasse att stoppa sina extrakläder i.
När jag ändå hade symaskin och en del av tygerna framme, sydde jag några kassar till, åt "bästaste vännen", en till Pysselkungen och en till hans klasskompis som skulle ha kalas.

Mamman till kalasbarnet fick syn på den och beställde en liknande till sig själv men med en lång axelrem istället för två kortare handtag och så rullade det på.
Några är ivägskickade som presenter - bara för att det är kul.
Eftersom jag bara har ett antal stuvar att laborera med, får det bli vad det blir, en eller två önskade färger, två korta eller ett långt handtag och så pillar jag ihop något överraskande.
Improvisationer är jag bäst på!

Nu när jag varit nätlös några dagar, har det varit mycket roligare att pussla ihop
små väskor, än att bara släpa runt kartonger efter flyttande barn, stora som små, så siktet är inställt på att kanske, kanske ha så pass många olika varianter klara framåt andra advent, när vår lokala julmarknad hålls i Hembygdsparken.
Ett litet marknadsstånd där i några timmar - och några som får ett julklappstips, kanske?

Dessutom är det synd och skam att dessa fantastiska tyger bara tar upp plats i kartonger, decennium efter decennium.

Men någon seriös konkurrens tror jag inte du behöver vara orolig för, snarare är risken större att jag prackar på dig en liten mångmammaknåpad "påse".

Någon favorit- respektive ofavoritfärg, Cicki?

Och är det nu någon annan som blir vansinnigt nyfiken eller sugen på att "köpa grisen i säcken", så tycker jag att ni mejlar mig!
En varning bara - jag är en egensinnig sömmerska med dokumenterat usel dokumentationsförmåga - med andra ord blir det inga bilder i förväg!
Adressen finns här till höger.