Att jag skriver är lika nödvändigt för mig som att äta - ibland viktigare.
Att få kommentarer är en underbar känsla och ett kvitto på att det jag velat förmedla nått fram.
Att få positiva omdömen är stärkande, inte bara för min självkänsla utan även för att min lilla Luther som sitter på axeln och viskar i mitt öra att; "arbetar du inte, ska du inte äta", blir tvungen att ge sig.
Men allra mest av allt blir jag glad, stolt och stundtals överväldigad av att andra människor anser att min förmåga att formulera mig, vrida på orden och föra fram en tanke, ett budskap eller en känsla - är så bra.
Jag lider inte av svårartad hybris, inte heller av något grundmurat dåligt självförtroende men jag behöver precis som alla andra en klapp på axeln ibland.
Som sagt, ett kvitto på att mina tankar, funderingar och formuleringar håller.
Just därför blir jag oerhört glad av att Lippe spinner vidare och att Karin blir stum.
Tack, fina bloggvänner för att ni finns där!
Och inte minst för att ni alltid hejar på, stöttar, rosar och ger mothugg när det behövs.
Jag gillar er.
Alla!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jag springer, springer, springer genom livet just nu, kryper, faller, reser mig och springer vidare. Och varje dag läser jag det du skriver .. men hinner sällan samla ihop mig till en kommentar.
Men när jag går härifrån tar jag med mig insikten om vad som egentligen är värdefullt, mitt i all brådskan och det är jag tacksam för .. :-)
Och så försöker jag hinna skriva själv också .. av precis samma anledning som du .. ;-)
Den där lilla klappen eller ett uppmuntrande ord kan göra underverk. Vi behöver det alla och vi får det då och då. Men vi måste alla bli bättre på det... (även om jag tycket vi bloggvänner är skitduktiga på det).
Kram från en av dina groupies
Anser det trams att det skulle vara något tecken på sviktande självförtroende att pysa över av glädje när ens ord ger avtryck och väcker tankar. ALLA behöver/är värda beröm, en klapp på axeln och att bli sedda i hela sin härlighet t o m när de står på topp och risken för att drabbas av hybris av det tror jag är minimal. :)
Bugar och bockar för MYCKET läsvärda inlägg hos dig, Lippe och Fru Gårman idag.
Det är sådana här dagar jag riktigt jublar över bloggsfären! Underbart!
*kramen*
Tack själv för att DU finns Mångmamma! Efter helgen ska jag ta tag i vår bokcirkel! Tycker verkligen att vi ska göra något av det eller hur?
Puss! <3
Du är bäst mångis! Det vet du att jag tycker!
Kram
Nu har jag lämnat bokmässan och kan ta tag i mitt liv igen. Novellandet och kommenterandet har legat på is några dagar.
Det är så kul att ha "hittat" dig
Kram
Gillar alltid att läsa vad du skriver. Det brukar berika min dag och tankeverksamhet! Kram
Jag tror tyvärr att vi är snabbare på att kritisera, klaga och hitta fel i vardagen. Här i Närke är vi kända som riktiga gnällspikar. Alltid hittar vi något att gnälla på..
Uppmuntran betyder så oerhört mycket, det behövs egentligen bara några ord med positiv klang.
Vi växer oavsett hur gamla vi än är av att få uppmuntran. Dessutom mår man bra själv av att GE uppmuntran och beröm.
Vi borde ta det för vana, att varje morgon tänka; idag ska jag säga/skriva minst tio positiva meningar strödda åt olika håll. Och tänka till en extra gång innan vi klagar på än det ena än det andra.
Du är en klok kvinna som får ner allt det där på pränt som jag ibland snuddar vid i mitt huvud.
Jag tror världen behöver fler Mångmammor av liknande slag!
Apropå din kommentar hos mig ang. att hålla barn varma; Glad blev jag när jag läste det, en till som fattat galoppen! Att bo granne med Källan förstår jag måste ha varit både lärorikt och förstås praktiskt som nybliven mamma.
Många gånger har jag funderat på hur man sprider erfarenheter och kunskaper vidare till nyblivna eller stundande föräldrar. Jag känner en mycket klok äldre kvinna som kan verkligen allt om ull, det inte hon kan i ämnet är inte värt att veta. Vi har faktiskt spånat i en liten bok att göra tillsammans. Också färdiga "paket" att erbjuda redan på MVC.. (Ullkläder, tygblöjor, amningste mm) Tankar och idéer är vi rika på.
Önskar dig en fin vecka och tusen tack för länken!
Kram
Kram på er hela högen och Maria; Bokcirkel! Nu! :)
Skicka en kommentar