Jag och mina armar har överlevt!
Strax efter 9 i morse styrde jag bil med släp söderut och efter ett tankstopp och tvåochenhalvtimme, cirkulerade jag runt centralstationen i Lund i väntan på stora dottern och hennes två vänner.
Min extradotter A och stora dotterns vän E, vars pyttelilla lägenhet nu är överbelamrad med möbler, kom, bar och styrde upp.
Sen lät jag den lagvidrigt parkerade bilen stå där den stod och gick och åt med tjejerna.
Hela centrala Lund var nedlusat med nollningsupptåg och utspökade studenter.
Instinktivt gillade jag staden, kanske inte så märkligt, eftersom precis alla typer av folk och fä befolkar en studentstad.
Tillåtande - kändes det.
Visserligen borde jag fått upp vanan av att backa och trixa med släp men sååå ofta gör jag det inte.
Max en gång per år, så när vi råkade hamna på en återvändsgränd med - givetvis - en parkerad bil på vändplatsen, höll jag nästan på att bryta ihop.
Eftersom det inte är något alternativ, var det bara till att hålla tungan rätt i mun och ta förtioelva omtag innan vi hamnade rätt igen.
Ja, jag är lite mallig för det - och med rätta anser jag!
Självklart led jag av ett litet nederlag också på min första tur till och från Lund.
Här tänker jag skylla på all evinnerlig ombyggnation av svenska vägar, eftersom jag hamnade helt åt helskotta, när jag tänkte ta mig hem.
Om vi säger så här; Jag har sett mer av skånsk landsbygd än vad jag behöver!
Dagens bästa var ändå extradotter A´s present som hon burit runt på i väntan på att vi skulle ses.
Ett par egna haremsbyxor, inköpta på hennes resa i sydostasien förra året.
Jag har varit grymt avis på hennes fina vinröd, hon haft i flera år så jag blev så himlans glad för att hon fixade ett par gröna åt mig!
Tusen tack tjejer för en jobbig, svettig och fantastiskt trevlig dag i Lund.
Stora dottern; Och om ... jag säger om...du skulle få för dig att flytta igen om ett år eller så, kan jag kanske tänka mig att "backa med släp" igen.
I alla fall om du raggar upp lite bärhjälp och packar lättare kartonger! :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Du SKA vara stolt för det där med släpet. Jag vet inte hur många gånger jag backat med hästtransport... å ibland backat in den i en stor carport. Ändå lyckades jag fastna en gång. Inga vackra ord där kan jag säga...
Att det ska vara så infernaliskt knepigt att "backa med släp"?
Eller är det bara en vanföreställning?
De få gånger jag varit "tvungen" att backa - har det gått helt enligt uppgjord plan - är det månne en konspiration som ligger bakom?
Kvinnor kan inte?
Skumt och lite olustigt är det allt, innan släpet är på rätt plats i tillvaron i alla fall!
Backa med släp... det är en prestation!! Jo då, jag har gjort det för länge sen, då var det enklare än om jag skulle försöka idag.. Ja, det kan bero på en massa, åldern t.ex. *L*
Och på tal om att se landsbygd, jodå, jag har sett en hel del av det jag egentligen inte hade tänkt mig. Jag har världens sämsta lokalsinne.
Välkommen hem mångis!
Ja, du måste ju praktisera dina skills! Puss på dig.
Och det är för övrigt inget fel på mina kartonger. Det är innehållet som är för tungt. Får helt enkelt skaffa grejer som väger mindre.
Mellan har ju precis flyttat därifrån... men det är en mysig stad!
Skåne är fint, så det gjorde väl inget att du fick se lite extra ;)
Skicka en kommentar