Far-är-rar har en gammal skivväxlare.
Nu är den hem-hemma igen, efter nästan 20 år i förskingringen - eller rättare sagt, i svärfars källarförråd!
Efter ha varit i otjänst under lång tid, kärvar den lite här och var.
Även uppspelningshastigheten lämnade ett och annat att önska, så efter en del surfande på gamla nördsidor om grammofoner, hittade den kluriga maken ett användbart tips på hur han skulle kunna renovera pjäsen.
Just nu lyssnar jag på det här!
Inte helt "mint" hastighet men så nära man kan komma och troligtvis inget som ett otränat öra kan höra.
Jag?
Jag hör det men är larvigt glad för att kunna njuta av en hederlig gammal Lp!
Har jag sagt att det är få saker som far-är-rar inte kan fixa?
Hittills har han inte gått bet på något av teknisk karaktär som jag kan påminna mig om.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Sådana "far är rar" gubbar är bra, har själv en sådan. Mycket teknisk, praktisk, händig och logisk.
Musikbetyg: njaee
Skicka en kommentar