Ska de verkligen behöva slå ihop sig varje gång en längre ledighet vankas?
Just nu har jag bara de tre yngsta hemma, Sheriffen försvann bakpå hojen tillsammans med far-är-rar till en hojträff här i krokarna.
Jo, stora dottern är fortfarande hem-hemma och har inte hunnit murvla sig iväg än men det kommer under dagen.
Och det var just det här med de tre yngsta!
Som de gnölar, piper, retas, bankar på varandra och härjar.
Jag är alldeles matt och då har vi bara hunnit till klockan 11 än så länge!
Det är tur att de blir större!
lördag 18 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Puuhhhh det lät jobbigt när klockan bara hunnit bli 11....Det är bra för mig att läsa sånt här för då påminns jag om hur det var när de var mindre...Så när jag får ett "bebis anfall" ska jag försöka komma ihåg precis sånt där :))
Ja, man minns ju hur det var på den tiden det begav sig med små... men det är trubbel även när de blir äldre...
Ja mina tre yngsta (om man inte räknar med Milla) är ruskigt pipiga, retsamma och skvallriga på varandra dagarna i ända de med. Tur att de blir större som sagt!
Ha HA, jo, vis av egen erfarenhet... Det verkar som om ungar måste slå ihop sig... Bra uttryck... Kram
Skicka en kommentar