Det var väl själva den...
I förmiddags när jag loggade in, hade jag bestämt mig för att släppa gårdagens ämne helt.
Fine, ok, bra så - det finns somligt jag gillar och annat jag ogillar. Basta!
Och så visar det sig att en konstellation jag enträget bett om att slippa se, är precis den som kommer att uppstå.
Vid flera tillfällen, till flera olika parter i bestämmandeposition har jag framfört mitt (starka) önskemål om att just det här skulle undvikas.
Jag har påvisat alternativa utvägar, förhållningssätt och möjligheter.
Jag har varit öppen för alla andra alternativ, kort sagt.
Och vad händer?
Jag har inte stort hopp om att kunna ändra beslutet men jag tänker demonstrera mitt missnöje.
Med besked!
Och ja, jag har redan övervägt tanken på att bara låta udda vara jämt men det är inte i första hand mig själv det gäller - så jag tänker inte släppa det.
Än!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
*ler stort*.. och jag gillar dig mer och mer.
Jag har läst de tidigare inläggen och har inga råd att komma med. Personligen har jag (vad jag minns) aldrig tyckt illa om ett barn. Däremot tyckte jag under min tid som lärare inte lika mycket om alla barn. Det var knappt så jag ville erkänna det för mig själv, för en lärare ska ju inte ha några favoriter, trots att varenda lärare jag stött på hittills har det.
Vissa människor tar man lättare till sig än andra, utan att man för den skull behöver vara otrevlig/elak/taskig. Så är det bara. Och att inte ens få prata eller skriva om det gör det bara värre tror jag.
Stor kram!
Sen bara måste jag kommentera ditt förra inläggsord "vuxlighet". Guud va bra alltså! Finns det nån ordförståsigpåareakademistyrelse för SAOL? I så fall borde du ta stol numero aderton där!! Eller kanske det finns en nittonde som bara väntar på dig!?
Skicka en kommentar