Jag har träffat skolsköterskan på ett samtal med min Pysselkung.
De gör så här, när barnen går i förskoleklassen.
Tre år sedan jag träffade henne sist, då med Sheriffen.
Utöver allmänt prat om mat och sömn och lek och kompisar, skulle det kollas syn, längd och vikt.
Ögon i klass med en hök hade han, sonen.
Längd och vikt var han också begåvad med.
Och nu till det intressanta.
Det skulle räknas ut BMI också!?!
Hur tabellerna ser ut för barn, det vet jag inte, bara att man bör avhålla sig från att klumpa in barn och ungdomar under 20 års ålder i BMI-träsket!
Det sa jag också!
En något svävande förklaring, som jag visst kan köpa, var att det var bra att ha en faktisk siffra att påvisa när man som sköterska redan såg att det började barka iväg åt fel håll med vikten hos skolelever.
För att kunna slå i huvudet på föräldrarna.
Det är ju ändå de som handlar hem merparten av maten.
Jo, visst men om det som i min sons fall helt uppenbart att han snarast ståtar med en spindelgen som gör honom, om inte mager, så i alla fall inte i närheten av överviktig - behöver han också räknas ut i BMI?
Tydligen.
Och det där med faktiska siffror, är inte det lite överskattat?
Jag menar, en knubbig unge som inte springer av sig fläsket framåt nio-tioårsåldern, ser man inte det ändå?
Att det kanske kan vara dags att omvärdera mat och motionsvanor då?
Har vi blivit så fanatiskt fokuserade på listor, tabeller, mätstickor och vågar att det där så kallade sunda förnuftet gått i pension?
Därför har jag roat mig med att räkna ut mitt och Pysselkungens BMI samt letat rätt på en underhållande sida där man kan få fram fantastiska matematiska formler om hur mycket jag bör äta för att bibehålla vikten, eller hur lite, om jag vill gå ner i vikt.
Jo, det står tydligt - i det finstilta - att just sådana här matematiska exempel bör tas med en nypa salt.
Och hur blev nu BMI,t?
Pysselkungen är ju bara sju år och om skalan ser annorlunda ut för barn, om det nu finns någon, borde han kanske inte vara katastrofalt underviktig men enligt denna tabell är han det, med sina 15,4.
Och mångmamma herself får godkänt, 23,6 i BMI.
Storsonen hamnar på 20,7 - vi delar samma anhalt på vågen men i höjd över havet reser han sig en bit till.
Jaha, har jag blivit klokare, snyggare eller smartare nu då?
Känns det fint att jag får hamna inom kategorin "Normal eller idealviktig"?
Vet ni, det känns faktiskt inte ett dugg.
Jag är som jag är och så länge jag mår fysiskt ok är jag en alldeles lagom gammal, klok och vacker kvinna i mina bästa år.
Antagligen är flertalet av er det också, eller hur?
Och alla ni som bloggbantar, ni som tänkte stå och trycka i vassen i sommar iförda burkini - glöm det.
Ta sats, ta plats och gör ett magplask istället - det är roligare!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Att utseendefixeringen ska präglas på barnen får mig att spy.
Anorexi och bulimi beror ofta på bakomliggande orsaker men kan triggas igång av just en sådan här grej.
Här har det närmast tjatats om sonen..att han äter som en höna och att han ligger över sin viktkurva. Vis av erfarenheten har jag inte lagt så stor vikt av det eftersom jag har en dotter som också var + på kurvan i 9-10 års åldern.
Sedan sköt längden fart och hullet försvann. Idag ståtar hon med en längd på 178 och med en normal kroppshydda. Sonen har växt 5 cm sedan i våras och det avtecknar sig naturligtvis i att kroppen får lagom proportioner.
Här gömmer jag mig inte i vassen trots min vackra runda kropp,som jag för övrigt själv byggt upp av dåliga motionsvanor.
Ni skulle se hur mycket splash det blir när jag gör "bomben" i badet =D
Nu är jag lite mindre illamående efter att ha hävt ur mig mina åsikter i ämnet. Det blev visst ett inlägg till i din blogg:)
Sunt förnuft ger ett gott liv.
Kramar
Jag blir nästan chockad att man i skolhälsovården pratar BMI. Har de inte lärt sig någonting av varningar om barn med ätstörningar. Barn som ändrar sina kroppar stup i kvarten beroende på hur de växer.
Jag läste någonstans om det här med BMI. Om man skulle mäta det på vissa idrottsmän så skulle de, enligt BMI-skalan, räknas som överviktiga!!! Det var alltså en artikel mot BMI.
Jättebra inlägg och superbra blogg! Jag länkar till dig på min sida så att jag kan hålla koll på dig:).
När min dotter var liten räknades inget BMI ut, men det fanns en kurva som man inte skulle gå över eller under. Dottern låg hela tiden lite under, vilket ledde till mängder av undersökningar, men inget fel hittades. Nu är hon en alldeles normalviktig 20-åring, och varierande kost har det alltd funnits hemma.
Själv har jag blivit överviktig med åren pga sjukdom och mediciner som är kända för att orsaka övervikt. Jag är så trött på bantningshysterin så jag kan spy! Supersmala kändisar går ut med att de tar bantningspiller och bara äter en barnmatsburk om dagen. Vad ger det för signaler? Tjock = misslyckad människa? Jag hoppas att den här trenden vänder snart.
Kram, Maria
Ja men jösses...mäniskorna på räddningstjänst, som ju är vältränade som få, fick ett högt BMI eftersom vikten var hög på grund av muskler.
Sen dess sk-ter jag i BMI och i vassen står jag inte heller...mitt på stranden i all min prakt ;)
Tack!
Säger bara så; tack!
(för väl sagda åsikter)
Kram på dig!
Jag HATAR att BMI räknas ut på barn i klass 0-6, det är sjukt. Jag har suttit med skolsköterskan med båda min döttrar och fått skäll för att dom var för runda under klass 3-5 och fick höra att dom absolut måste slankas. Vafalls sa jag! Dagens flickor hamnar tidigare i puberteten än vad jag gjorde och döttrarnas hull försvann samtidigt som hormonerna gjorde inträde i kropparna och helt plötsligt fick jag beröm av lilla skolsköterskan. Stopp och belägg tyckte jag för dom äter mer än någonsin men har ju för fasen växt typ en meter på ett halvår. Tror sjutton att dom blir smala då!
För min egen del är jag fortfarande överviktig (enligt BMI och vågen) och av rent medicinska skäl (blodtryck och kolestorol) försöker jag fortsätta min resa neråt men det går trögt. I övrigt försöker jag ta BMI med en liten nypa salt för enligt den måttstocken hamnar ju synnerligen vältränade elitidrottare som övervikitga.
Kram
Tycker att ditt svar var fantastiskt när jag ringde idag: "Hej! Hur mycket väger du?"
Ses imorgon! Puss!
När jag var småbarnsmamma fanns inte detta med BMI-hysterin. Men... det fanns tanter på BVC som tyckte en hel del! Först tyckte de att "du MÅSTE väcka pojken, så han får sitt nattmål, han är för liten för att sova över det..." Sen vid 8 mån. var han alldeles för tjock! "Han kommer aldrig att lära sig gå om han är för kraftig...". (han sprang omkring redan vid 9 mån. ålder). I 5-årsåldern var han som en mager jakthund... Idag är han snart en medelålders (tur han inte läser detta!) snygg man med en otroligt fin och välmående kropp.
Som sagt, det där med vanligt sunt förnuft är inte helt fel!
Jodå, vem satte griller i huvet på mig nu, tror du? Upp med barnbarnet på vågen, kollade din länk om BMI... sen förklarade jag, så där otroligt bra pedagogiskt hur det funkar...vi, han och jag visste ju redan, men ändå... och tack och lov! Han är NORMAL!!! Visade sig också att jag själv är någorlunda normal jag också. *Andas ut, kan sova lugnt".
BMI är skit, som min finske PT säger. Och allt han säger är sant, amen på det! Nä, skämt å sido, man måste ju kunna se med ögat om ett barn har behov av att man kanske granskar förhållandet mat/motion. Inte räkna siffror som man sen trycker ner i halsen på barn och föräldrar för att de ska må ännu sämre.
Helt jävla galet, måste kolla om det görs på Åland också. Annars det där med att trycka i vassen, jag gillar nattbad ;-)
Skicka en kommentar