Jodå, häxbrygden funkade ett tag.
Nästan hela dagen faktiskt.
Fyra vändor ner till byn à 1,8 mil), ved och barn och djur och handling och mat och disk och tvätt och lite läxa och några viktiga mail (bekräftelsegrejer) och nu ligger jag med tokhög feber och har frossa medan tre små huliganer är HUR pigga som helst och hoppar upp och ner i sängen!
Ja, min säng!
Jag orkar faktiskt bara morra lite tamt.
Mår jag så här imorgon finns det inget att göra för far-är-rar än att ta hand om vardagsruljansen, risken är annars att jag hamnar på samma hotell som Karin!
Och det vill jag inte!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Krya på dig. Kram
Hoppas du blir frisk fort, aldrig är väl barnen så pigga som när man själv är sjuk!
Nä fy för att vara sjuk då de små skuttande är pigga.
Krya på dig.
Milla
Krya på dig, vetja!
Att barnen är pigga är bara för att ge dig visionen av hur härligt det är att vara frisk....vilket är både uppmuntrande och påfrestande på samma gång :)
Kram på dig!
Stackare - nu ser du till att tar hand om dig själv och låter far-är-rar ägna sig åt sådant som är viktigt på riktigt imorgon. Krya på dig!
STackare dig... inte roligt alls att vara sjuk i en idiotfrisk familj... Krya på dig och eh, "unna" dig att vara sjuk... Kram
Åh, fy din stackare, jag lider verkligen med dig! Krya på dig ordentligt nu!
Aj då, nog för att jag kan rekomendera hotellet till det allra bästa men i tillståndet rejält sjuk ser man ju inget som helst glitter och glamour i den vistelsen.
Nu ska du VILA, men ändå sitta upprätt ibland så du slipper en repris av min lunginflammation. Drick mycket vatten (mot febern) och upp med rullgardinen. Att ligga i sängen och titta ut på äpplegrenar eller vad du nu kan se är smått mediativt. Helande.
Låt far-är-rar sköta vardagen och det han inte ser hinner du plocka med när du frisknar till. Låt mathållningen bli en smula udda och djurens fodergivor en aning annorlunda. De överlever. (Jo visst är det märkligt men så är det)
När du blir frisk kommer du ha fullt upp de första dagarna med att leta efter alla osthyvlar och saxar..
Håller tummarna för att det stannar vid vanlig influensa.
Kram
Karin; Tack, du satt ord på precis alla mina farhågor med att bli liggandes.
Från borttappade bestick till djurfodringar, märks att du lever ungefär som jag!
Alla ni andra; Tack för krya på sig hälsningar, att däcka på det här sättet måste ha varit några decennier sen sist, vill minnas att jag åkte på en influensa hösten -85...
Skicka en kommentar