Läsbehov och analfabetism*

Nej hörrni, ni underskattar min läshunger!
Jag inte bara hann långt i boken, jag läste ut den innan jag släckte lampan.
Visserligen var det kanske inget mastodonttungt litterärt mästerverk som krävde någon tyngre insats utan mer av bläddra-fram-nästa-sida-och-skumma-på.
Tillräckligt intressant för att plöja igenom men inget jag kan påstå gett mig några bestående litterära minnen*.
Ja, och så är jag ju en snabbläsare.

Något mycket mer underhållande hände nyss när Sheriffen och Pysselkungen kom hem från skolan.
En ytterst initierad debatt, i huvudsak rörande två frågor, böljade fram och tillbaka över eftermiddagsfikabordet!

1) Huruvida Darth Vader är ond, god eller halvond/god?
2) Poängen med att gå på hockeymatch, i detta specifika fall en där hemstadslaget Lakers skulle spela, enär de är "bäst".

Ingen av mina små har sett någon Star Wars-film men likafullt är de helt övertygade om vilka karaktärer som är goda respektive goda i filmerna.
Dock ytterst osams sinsemellan!
Jag har ingen aning så jag kunde inte vara behjälplig, förhoppningsvis kan storsonen bringa lite ljus i mörkret för småkillarna!?

Lakers då?
En av grannarnas söner, snäppet äldre än Sheriffen, gillar tydligen laget och stimmar mycket på skolbussen om matcher och resultat.
Sheriffen misstänker att det här är spännande, inte minst för att grannkillen är som sagt några år äldre...
Faktum är att det är fantastiskt skrattretande att överhuvudtaget föreslå att jag, eller ännu lustigare, att far-är-rar skulle gå på match!
Vilken match som helst.
I vilken sport det än må gälla.

Det. Kommer. Aldrig. Hända!
Jag. Upprepar.
Aldrig!!!

Jag vet vem Zlatan är, både till namn och utseende, till och med vilken sport* han skyfflar runt sig i, däremot inte i vilket lag/land han spelar i för tillfället.
Det gör inte far-är-rar alls.
Vet alltså.

Hockeyspelare då?
Tja, fanns det inte någon som kallades för Foppa?
Eller är det bara en toffla?

Seriöst - det finns ingen sport överhuvudtaget som är så pass intressant i detta hem att jag eller far-är-rar skulle lägga två strån i kors för att titta på det!
Vi har bevistat några fotbollsmatcher som storsonen deltog i, när han sprang och jagade efter bollen i knatteligan.
Som deltagande och närmast sörjande föräldrar...

Annars - nej, vi kan inte uppbåda engagemang att inse tjusningen med tävlingsmomentet eller lägga krut på något konstruerat "vi mot dom-känsla"!

Lakers är säkert jättebra, eller något!?
Jag kommer ändå aldrig ta reda på hur det förhåller sig!


* = Mias dotter av Maria Eriksson
sporten är fotboll
dessutom brukar jag kalla mig för sportanalfabet!