Trenne gossar stannade hemma idag.
Sheriffen med huvudvärk och eventuellt en förkylning på gång.
Pysselkungen, fortfarande matt efter helgen.
Bam-Bam av ren och skär sympatisimulering!
När minstingen började förstå att storebröderna skulle vara hemma och drälla idag, satte han igång med att snurra runt sin egen axel, ivrigt tjoande; -mamma, jag har feber, jag har feber!
Knappast - slår man bucklor på fönsterrutor men ja visst, varför inte!?
Hemma fick han bli.
Storsonen var redan förpassad till bussen, Hårfager och extradotter P fick slå följe vid nästa taxitur.
Snart ska visst den där äldsta sonen hem igen.
Detta eviga farande!
Snöandet slutar visst heller aldrig.
Att forcera snövallarna med ved på släp måste vara nyttigt, i alla fall kändes det så efter dagens expedition fram och tillbaka till vedboden.
Gnälla tänker jag inte göra, hellre snö, vitt och minusgrader än regn, lera och några ruggiga plusgrader!
Fast jag har nog aldrig sett så mycket snö i november tidigare...?
måndag 29 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Sjukdomar kommer & far under vintern de med:/
Men snön är härlig.
Även om man då & då känner sig som Skinnarmo i Antarktis ;)
Krya på de goa barnen och hoppas du får en trevlig kväll.
Kram
Oj, din dag har varit aktiv förstår jag!;)
Du har så rätt - lera är mycket värre än snö! Och idag har vi till och med sett solen här!! Men det är bistert.. Kram
Håller med, jag med 24 tassar föredrar snö framför gegga :)
Kan säga att jag har lika mycket snö nu som jag hade i januari förra året. Och då var det ändå en riktig vargavinter
Milla; Skinnarmo...bra liknelse!
Livet innan Liten; Som vanligt, :)
Karin; Idag är det ännu bistrare..
Me Myself and I; Jag har bara 8 tassar och 12 hovar men betydligt fler fötter att hålla styr på och det är fötterna som är värst! :)
Skicka en kommentar