En liten kort fråga bara!
Hur ska en luttrad och rutinerad mångmamma som jag göra för att inte få ett tokbryt varje kväll?
Eller kanske snarare; Varför måste små-vilda-glada bli extra vilda strax före läggdags?
Samma ritual varje kväll, efter pyjamas och tandborstning börjar tre eller fyra små huliganer löpa gatlopp genom huset.
Den sista lilla gnuttan ork ska kramas ur.
Både ur deras och ur min kropp.
Min fina braiga nattningsritual från ett tidigare liv (läs; fram till alldeles nyssens) är helt kaputt.
Tur att de faktiskt somnar strax innan huvudet landat på kudden, klippt slut efter sitt tokröjande!
Otur att jag helst vill göra detsamma!
Nu är de visserligen i säng, flertalet även i sovande tillstånd och jag ska slå en lov genom hemmet på plockningsraid innan det blir till att stupa på örat.
Och imorgon kommer veckans bästa dag - måndag.
Det betyder vardag - och det gillar jag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Du har min fulla beundran. Har funderat många gånger på hur du orkar. Även om man älskar barn så måste man ju någon gång mellan varven få tokbryt. Som habiliteringsläkare sa till mig en gång när jag berättade hur det kunde vara hemma hos oss: "Glöm inte att du är en alldeles vanlig mamma, inte en ängel." Med de orden gav hon mig rätt att få tokbryt mellan varven utan att få alltför dåligt samvete.
Hohoho, minns den tiden=D
Skönt att mina vuxit ur den.
I allafall springa gatlopps-varianten.
Nu är det mest nattugglande tonårsdotter som flimmrande facebookar långt in på nätterna.
Hmm, de växer snart upp och kanske men bara kanske kommer du att längta tillbaka då?
Kram du trötta Mångmamma & visst är de goa...när de sover.
Kramar Milla
Se över kvällsmaten...är de i sockerchock?
Ärligt talat så vet jag inte... Jag får också ofta psykbryt vid läggdags. Kvällsfika har nästan blivit ett svärord. De tjafsar eller slamsar som om de inte sett varandra på månader och jag känner hur orken tryter och att de inte kan komma i säng fort nog. Brukar funka att muta med läsning i Storsängen ibland. Jättekram...
Dom behöver kanske tömma den sista energin, för att sedan sova på moln ;))
Håller med, vardag = rutiner, är fint det ;)
Kramiz
Tack snälla för peppande tillrop.
Och Madlar, nej sockerchocken gör jag mitt bästa för att undvika - vet alltför väl hur eländiga de blir några timmar efter eventuellt lördagsgodis..
Det räcker bra med sockerpåslag max en gång per vecka!
Fast visst är de söta när de sover ovaggade.
Och säkerligen kommer jag att sakna deras röjande den dagen de slutar.
:)
Skicka en kommentar