Så har kompistjatet dragit igång.
Inte är det mina som försöker bestämma lekdate, det är andras barn som vill hit och leka och egentligen passar det mig riktigt bra.
I vanliga fall.
Just nu är ingenting vanligt, Bam-Bam däckade före fem i soffan igår och sov sig igenom natten.
Toktrött efter första inskolningsdagen och alla nya intryck.
Pysselkungen var det inte mycket mera fart på heller och fröken-Hårfager har en rejäl mellandag idag när allt är avigt.
Sheriffen glider nöjt ner på sin säng med en tidning i högsta hugg efter eftermiddagsmelliset.
Att ha huset fullt är min normala melodi, egna och andras ungar om vartannat är som jag helst vill ha det - men inte denna vecka.
Känns att vardagen behöver få sätta sig lite innan jag orkar utfodra fler huliganer än mina egna!
I alla fall samtidigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Som vanligt har du tagit ett klokt beslut. Man måste starta lite långsamt.....:-)
Känner igen mig så till fullo!
Det är jäätekul med alla kompisars inspringande, men jag har inte ännu kommit in i det där lunket riktigt...
Mm, förstår precis det där med att vardagen måste få sätta sig. Kram
Skicka en kommentar