Minns ni scenen ur Emil Lönneberga där den rare gossen, sittandes i snickarboden lär sin syster alla ord hon inte ska kunna?
Vi har samma scen här.
Storasyster lär sin lillebror dumma ord som ingen av dem egentligen förstår betydelsen av.
Och då menar jag de allra yngsta i syskonskaran...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Haha...
Visst är barn en källa till glädje ;DD
Skratt, det tog en stund innan jag förstod att det inte var "tyska", skratt!
Men usch *ler* vad de lär sig "tyska" snabbt:)
Kram Milla
He, he, he!
Skicka en kommentar