Fortfarande vaken.
Jag alltså.
Känns lite som när jag var sexton och skulle på skoj se hur länge jag kunde hålla mig vaken i ett sträck.
Fast kanske lite mindre kul just nu?
Börjar närma mig min trettiosjätte timme i vaket tillstånd och ärligt talat förstår jag att jourarbetare förkortar livet genom sitt nattarbete.
Jag är snart beredd att förkorta livet på samtliga som håller mig vaken mycket längre till...
De två sjuklingarna har börjat återkomma till mer normala kroppstemperaturer och inga fler insjuknanden, ännu!
Ses imorgon, tror jag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hehehe. Visst blir man roligt snurrig i huvudet? Ögonen blir torra, huvudet tomt och kroppen matt. Spännande tycker jag!
Mest morrigt och matt och trött.
Inte alls så lattjo som jag kom ihåg det från förr.
Men så är jag ju XX år gammal också...:)
Skicka en kommentar