Om man uppskattar små-vilda-glada som är extra glada.
Och vilda.
Då har man kommit rätt.
Här kör vi på kalas i dagarna tre, fast med ett dygns sockervila emellan.
Igår var det vuxligkalas med tårta, imorgon gemensamt och sammanslaget gosskalas med små ystra herrar på intågande och på tisdag ska far-är-rar firas.
Tror vi kommer drabbas av sockerkoma mer än en gång.
Inför morgondagens evenemang, tog jag idag resolut och packade in mig och samtliga små i bilen för inköpsfärd till närmsta större saluhall.
Måste erkänna att det var ganska länge sedan jag hade alla med mig och eftersom mångbarnsskaror gärna drar uppmärksamheten till sig, väste jag med eftertryck ur mungipan; nu sköter ni er så jag slipper huta åt er för ramponerade varor, kundvagnsrally och borttappade barn som ska efterlysas.
Döm om min förvåning när mina små manövrerar sig själva och kundvagnen med bravur i samlad tropp.
Inget borttappat barn, inga höjda röster, inget onödigt tjat - allt bara flöt exakt så smidigt som man kan önska.
Ja, de fick beröm, välförtjänt sådant.
Tror vi fick med oss allt vi behöver för imorgon samt lite till, som vanligt!
Nu ska det bara blåsas ballonger, smackas ihop tårta, pysslas ner lite hej-då-och-vad-kul-att-ni-ska-gå-hem-påsar-med-godis, samt skrivas skattjaktskarta.
En baggis!
lördag 1 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag börjar nästan sakna tiden med barnkalas när jag läser din blogg..
Men tack o lov - bara nästan :)
Skicka en kommentar