Snöandet verkar inte vilja mattas av.
Ändå kan jag känna viss avund på Ancan som bor där det verkligen vräkt ner snö.
Skottar?
Jag?
Nej, jag har varit gift länge! :)
Jag förväntar mig att far-är-rar äntrar "Stora Blå" när han kommer hem och schaktar fram lite vägar på tomten.
Fast källardörren får jag nog försöka gräva fram själv, annars får mina djur ingen mat idag.
(Jag blötlägger fodret, skulle det stå i stallet skulle det blixtsnabbt förvandlas till en präktig isklump - alltså nyttjas källaren!)
torsdag 28 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Här kom svärfar med stora grön & fixade sonens snöhög ännu högre.Härligt! Milla
Sv: Åhh. Tack tack!
Aha, är det gifta sig som är lösningen alltså!? Jag får nog fria själv om det ska bli av, men då kan det vara värt det :)
Avunda på du :) - du är så välkommen hit på besök om längtan efter mycket snö blir för svår :)
Skicka en kommentar