Tidsoptimist. Vem? Jag? Aldrig då!

Nu har även mångmamma drabbats av den berömda julhetsen.
Hittills har det gått över förväntan med att stoppa huvudet i snön och förtränga det faktum att datumet för den stora pappers- och presentsnöreshysterin kommer närmre.
Jag har alltid gott om tid.
Tror jag.

Eftersom jag börjar drömma om julen och längta efter vinter strax efter skolstart på höstarna, tror jag verkligen att jag har all tid i världen på mig att fixa och trixa.

Och nu, så här dan före dan före dan före dopparedan börjar jag inse hur knapp tiden verkligen är.
Ja, jul blir det i vilket fall som helst men det jag tänkt mig hinna med, det är en annan femma.
Eller femhundring, hur man nu vill se det.

Maten blir inte inkokt, hemsyltad och destillerad detta år heller.
Julklapparna blir inte piffigt inslagna i vadmal och gamla spetsar.
Alla kommer inte tindra ikapp med julgransljusen jag glömt att köpa.
Hyacinterna börjar sloka och amaryllisen har börjat ge upp redan.

Å andra sidan finns det förhoppningsvis fler jular att drömma om framöver som någon gång blir så där alldeles underbara och vita och tindriga och glittriga och...


Men för all del; God jul på er, grevar och baroner.
Själv ska jag dyka ner bland snören, papper, obändiga kartonger och erbarmliga kramdjur och försöka få någon fason på det som snart, snart ska rivas upp under mer eller mindre glada tjut!

Samt ta mig en liten glöggmugg till!